Så ser mina ekollon och avokadokärnor ut nu

Det här är ett inlägg som är importerat hit från mitt gamla arkiv och därför kan både text, bilder, kommentarer och länkar ha hoppat fel i flytten. Om du skulle upptäcka något fel i inläggen får du gärna meddela mig, så ska jag ordna det så snart jag kan!

För ett par veckor sedan tog jag den här och den här bilden på avokadon och våra ekollon som ni sett till och från i växtkategorin. Jag tänkte att det kunde vara kul att följa upp hur avokadon och ekollonen växt på sig, men bara efter ett par dagar hade de växt ännu mer och bilderna var liksom inte riktigt helt sanningsenliga längre. (Alternativt: jag var för seg med att visa bilderna..)
Så igår tog jag fram kameran igen och förevigade våra små skapelser på nytt. Passade också på att köpa med mig en murgröna hem på förmiddagen och dela upp den i ett par provrör på köksbordet. Tillsammans med salt och torkade citronskivor. Jag har ju nämnt tidigare att jag aldrig lyckats hålla en murgröna vid liv, men såhär måste det väl gå? Jag hoppas!
Till en början hade vi fyra avokadokärnor i vårt köksfönster. De blev sen tre, och nu i veckan två. Jag har helt enkelt bara sparat de allra bästa exemplaren, och här har vi vårt aboslut bästa ↑ Den andra som fått stanna på fönsterbrädan planterade jag i jord för ett par veckor sen, och den kämpar nu vidare med rötterna i mörker.
Den här avokadon är så stor och ståtlig att jag var tvungen att byta ut det lilla dricksglaset mot glasburk modell jättestor (tidigare innehållandes 1 kg surkål). Kolla det här rotsystemet alltså! Och bladen, de är gigantiska. Det känns verkligen som de växer varje gång en vänder ryggen till, bokstavligt talat.
Och här har vi lite av vad som står i glas i vårt köksfönster just nu. En avokado och fyra små ekar.

Ekollonen som jag plockade tidigare i höstas har det verkligen vart olika kämparglöd på. Jag plockade en stor näve men sparade bara de sex med bäst svans (= störst rot) till slut. Nu är det endast en av dem som inte skjutit ett skott, och två av de andra har redan tydliga ekblad. Så nedrans fint!

Jag vet att fler av er också satte både avokado och ekollon i vatten tidigare i höstas. Hur har det gått för er? Har ni haft samma spridda skur på kämparglöd, eller har ni numera en ekskog i ert hem? Berätta gärna, det vore dessutom kul med en länk till era avokados och ekollon om ni själva bloggat/instagrammat dem!
26 kommentarer

Utmattningssyndrom: Vad ska en göra som anhörig?

Det här är ett inlägg som är importerat hit från mitt gamla arkiv och därför kan både text, bilder, kommentarer och länkar ha hoppat fel i flytten. Om du skulle upptäcka något fel i inläggen får du gärna meddela mig, så ska jag ordna det så snart jag kan!

För ett par veckor sen trillade det in en intressant fråga gällande utmattningssyndrom som jag tänkte att vi kunde kika lite närmre på nu. För utmattning berör långt fler än bara den utmattade, hela omgivningen kommer också se och känna av en förändrad situation. Och jag tycker frågan i sig är så viktigt – vad kan och ska en egentligen göra som anhörig?
Men innan vi börjar vill jag att ni ska ha i åtanke att jag pratar utifrån hur min utmattning känns, vad som fungerat och inte fungerat för mig. Allt är relativt, och något jag uppskattat kanske känns helt fel för någon annan.
”Vad tycker du man ska/kan göra som anhörig? Tycker det är svårt och vet inte hur man kan hjälpa till.”
För mig finns det tre stora grundpelare i att som anhörig tackla en utmattning:
Ha förståelse – utmattningssyndrom känns inte alltid på samma sätt
Som jag nämner ovan, utmattning kan se ut och kännas så olika från person till person. Lyssna på vad den utmattade säger, hur den känner och upplever sin utmattning och försök ha förståelse för att situationen är som den är. Det går liksom inte alltid att ”bara ta sig samman” eller ”rycka upp sig” med en utmattning.
Du kanske inte förstår eller kan relatera till känslan av att inte komma upp ur sängen på morgonen, men känslan kan existera i andra trots att du inte känner igen den. Det är så viktigt att ha förståelse och inte vifta bort den utmattades känslor som nonsens bara för att en inte personligen kan relatera.
Visa och berätta för den utmattade att du finns där om det behövs – men träng dig inte på
För mig har det vart jätteviktigt att ha anhöriga som jag vet har förståelse för min situation och ställer upp när jag än behöver dem, men det har vart minst lika viktigt att dessa förstått att jag inte kan planera upp hela dagar eller massa roliga grejer att göra i veckorna. Att en kan gå i en butik ena dagen eller äta en lunch på restaurang betyder inte att en klarar av det imorgon eller om en vecka – allt går inte bara för det är roligt eller har fungerat tidigare.
Bli inte ledsen eller arg om planer ändras eller ställs in – ibland blir det bara så
Även om en bara planerat in en lunch eller en promenad kommer det finnas dagar då det är kämpigt nog att ta sig ur sängen. Det är alltså inte alltid så att en kan hålla fast i sina planer, och det måste vara okej. Okej att känna att en kan säga nej och ställa in, och okej att få ett sådant besked som anhörig. Såklart är det tråkigt när roliga planer ställs in, men eftersom utmattning handlar väldigt mycket om dagsform måste en vara medveten om att det kan hända – och det måste få vara okej.
Utmattningssyndrom har för mig vart en himla berg- och dalbana där Johan fick en automatisk biljett. Det är inte lätt att vara anhörig, men Johan har alltid stöttat mig och vart min tröstande famn att krypa upp i när jag behövt. Han har hjälpt mig styra upp mina dagar när jag själv inte kunnat (bland annat genom att ge mig mindre ”uppdrag”, exempelvis handla en pepparkvarn eller byta en glödlampa) men aldrig tvingat mig att hålla igång eller uttryckt att jag vart tråkig om jag vart tvungen att gå och lägga mig klockan sex en fredagskväll.
Och det tror jag är så himla viktigt: att den utmattade får pepp och stöd men inte känner sig instängd eller tvingad till saker.
För det är ju faktiskt så att det inte går att vifta med ett trollspö och vips så är alla problem borta. Det tar tid att läka, att återhämta sig och lära sig hantera stress igen. Det kommer vara jobbigt för alla det berör och det måste få ta tid.
Och speciellt: det måste få vara okej.
35 kommentarer

Vecka 47: festligheter och en present till mig själv

Det här är ett inlägg som är importerat hit från mitt gamla arkiv och därför kan både text, bilder, kommentarer och länkar ha hoppat fel i flytten. Om du skulle upptäcka något fel i inläggen får du gärna meddela mig, så ska jag ordna det så snart jag kan!

Något jag gjorde den här veckan som var planerat:
Började arbetspröva och gick på årets första julbord. Firade min pappas födelsedag och skickade sticklingarna som skulle resa till ett par av er. Gjorde också en mer strukturerad plan över min vardag för att få allt att gå ihop framöver, väldigt skönt.
och som inte var planerat:
Gick in till en guldsmed och köpte ett par öronhängen till mig själv, som en liten belöning för att sista tiden känts så bra. Ett par tunna ringar som alltid kan sitta i och som passar till allt. Kan visa er någon dag!
och något nytt jag gjorde:
Hade pyjamasparty för första gången i vuxen ålder. Kan vi bara komma överens om att pyjamasparty är så underskattat? Det är ju hur mysigt som helst! Och allra bäst mitt i veckan.
Ett tips från veckan:
Det är fint att emellanåt titta tillbaka på hur livet har sett ut och känts, som för sommaren 2016. Även om min sommar inte var den bästa ser jag ändå tillbaka på den som ett par fina månader nu. Jag fick spendera den med mina favoritpersoner på mina favoritplatser, och det kan vara skönt att påminna sig om det ibland.
Veckans upptäckt:
Tror det är dags att göra något med mitt hårt snart! Just nu är jag inne på en Brigitte Bardot-lugg likt ovan ↑ Jag har tidigare haft både hellugg, sne’lugg och ingen lugg alls. Men gardinluggen har jag inte testat än, och den är ju så fin! Tycker ni jag borde prova? Är så sugen! Vi kanske också skulle kika på min hårresa genom åren? Från vita lockar i tidiga barndomsår till en intensivt röd hellugg och idag ett otämjt popcornhår. Låt mig veta om ni skulle vilja se!
Godaste maten jag lagade:
Den här veckan lagade jag jordärtskockssoppa igen, himla gott! Receptet för det hittar ni här. Annars har jag också druckit en hel del smoothies under dagarna. Banan, hallon och mandelmjölk är min favoritkombination just nu.
Veckans musik/film/serie:
Jag ser dig – Adam Chia. Lyssna, lyssna, lyssna!
Veckans självis:
Veckans känsla:
Så jäkla bra bara. Rakt av. Bortsett från att jag inte hann knipa några biljetter till Håkan Hellströms spelning i Borgholm i juli och att jag håller på att bli sjuk så har den här veckan vart så nedrans fin. Jag har haft en skön känsla i kroppen hela veckan, hängt med mina favoritpersoner och träffat familjen. Bara haft det så himla bra, helt enkelt.
Om du har några biljetter till Håkans spelning i Borgholm (juli 2017) till salu, eller vet någon annan som har, maila mig på info.lindbergellen@gmail.com <3
En klädsel från veckan:
Veckans gif:
Honey boo boo beskriver veckanHar ni förresten sett hennes serie? Haha alltså, älskar!
Veckans betyg:
5/5, vilket såklart känns så himla bra! Är väldigt glad över att jag haft två bra veckor efter varandra nu, eftersom de senaste månaderna verkligen vart kämpiga. Men det är kanske så, att en ibland måste må skit för att sen kunna njuta fullt ut när livet är snällt mot en. Att kontrasterna ändå behövs.
Vad har känts lite extra hos er under vecka 47? Blir som vanligt väldigt glad om ni delar med er!
26 kommentarer

Skogslugnet i Sund

Det här är ett inlägg som är importerat hit från mitt gamla arkiv och därför kan både text, bilder, kommentarer och länkar ha hoppat fel i flytten. Om du skulle upptäcka något fel i inläggen får du gärna meddela mig, så ska jag ordna det så snart jag kan!

För nästan prick en vecka sen ringde väckarklockan så himla tidigt hemma hos oss. Runt åtta lämnade jag kullerstenarna för en bilresa mot skogen och stugan tillsammans med Johan och hans mamma.
Johans mamma och moster har nämligen beslutat att bygga en liten stuga på den bit mark de äger i Sund, som styckades av innan försäljningen av gården med massa mark som deras föräldrar ägde. Marken nu blir perfekt för en liten stuga med sovloft.
Vi var klädda med lager på lager och ändå frös jag så fort vi gick utanför stugans fyra vägar.
En himla fin grej med marken vid stugan är att Johans mamma och moster tagit beslutet att inte göra sig av med speciellt mycket växtlighet runt stugan. Det syns ju såklart spår efter grävmaskiner och byggarbetsplatsen nu, men tanken framöver är att låta naturen lite göra sitt på marken. Såklart hålla efter, men vi pratar ingen asfalterad bilparkering eller klargrön gräsmatta intill tomtgränsen. Heja, heja!
Det här med att bygga skulle jag säga är sådär kul (jag målar hellre, om jag får välja), så när Maria ville åka till två svampställen för att kolla läget sa jag: ja, ja, ja!
Vi hittade ingen svamp, men fick vandra lite i skogarna i Sund iallafall. Så lugnande.
Här är jag, hej hej!
Bara ett stenkast från stugan ligger en liten sjö med badplats. Nu är ju såklart badplatsen helt öde, bryggorna på land och utedasset låst. Men på sommaren, fy sjutton så fint det är här då. Ska visa er samma vy om ett par månader igen, så ska ni få se.
Jag hoppades på att det skulle ligga minst en meter snö på marken men visste ju såklart att chansen inte var så stor för det (men drömma, det kan en ju!). Och här gjorde hösten sig mer påmind än vintern. Löven låg bruna på marken, täckta av droppar och sorg.

Men det är ändå något med det här gråa, lite dassiga i kombination med landet. Lugnande, stilla. Jag gillar det.

Och det var allt för den här gången i Sund. Vi (inte så mycket jag) spikade innertak samt väggpanel i ett av stugans rum. Ser så himla mycket fram emot att kunna åka hit framöver, sova någon natt på loftet och andas riktig luft för en stund. Promenera i skogen och bada i sjön. Åh.
Ps! Ni verkar tycka det är kul med listor här emellanåt, så att ni kan lära känna mig lite mer på djupet, och det tycker jag såklart är jättekul! Tänker att jag framöver kan väva in lite mer sådant, lite mer personligt och kanske en del känslor från hjärtat. Skulle ni gilla det?
17 kommentarer

En lördag, 50 frågor och 6 selfies

Det här är ett inlägg som är importerat hit från mitt gamla arkiv och därför kan både text, bilder, kommentarer och länkar ha hoppat fel i flytten. Om du skulle upptäcka något fel i inläggen får du gärna meddela mig, så ska jag ordna det så snart jag kan!

1. Vem litar du på?
Johan, min bästa person.

2. Vart skulle du vilja vara just nu?
Hade mer än gärna slungats tillbaka till ett varmt Indien, eller ett riktigt vinterlandskap. Antingen eller!

3. Favoritstad?
Oj. Jag har vart så himla lite runt om i världen och vårt avlånga land. Men jag älskar Malmö, så dit vill jag flytta någon gång i livet.

4. Vilket är ditt favoritnummer?
4, alltid 4. Två jämna par, helt perfekt.

5. Vad var det senaste du åt?
Fredagstacos! Och till lunch igår jordärtskockssoppa <3 Fy sjutton så gott det är alltså! För er som är nyfikna på receptet har jag bloggat om det här. Måste testas för er som ännu inte provat.

6. Om du var en krita, vilken färg skulle du vara då?
En mjukt rosa eller gråaktigt turkos.

7. Hur är vädret just nu?
Rätt så trist, grått och lite kallt.

8. Vem var den senaste personen du pratade i telefon med?
Johan som skulle möta mig när jag och Otto skulle gå hem från Charlotte. Han ringde och var nästan framme när jag knöt mina skor i hallen.. så kan det gå!

9. Vad är det första du ser hos det motsatta könet?
Skägg.. he.. he. Älskar skägg, men också ett gulligt leende och en fin blick.

10. Vad har du för skostorlek?
36.

11. Favorit tv-program?
Jag gillar Bytt är bytt himla mycket! Annars ser jag inte så mycket på ”vanliga” tv-program, utan mest serier eller dokumentärer. Nu senaste The Fall, se den!

12. Har du några syskon?
Två bröder, en storebror och en lillebror.

13. Längd?
154 stabila centimeter :))

14. Hårfärg?
Åh, livets fråga! Jag har ju min naturliga nu efter år av färgningar och intensivt röda nyanser. Så kanske någon brunaktig variant med lite ljusa toppar?

15. Ögonfärg?
Blå.

16. Använder du kontaktlinser?
Oh yes, I do! Jag har månadslinser som går att sova med, bästa någonsin för en linsbärare.

17. Favorithögtid?
Tycker midsommar är himla fint! Somrigt och med blomster överallt. Jul är väldigt mysigt men också så sorgligt, tänker alltid väldigt mycket på alla som inte har någon att fira med. En får ju fysiskt ont i hjärtat av att tänka så.

18. Favoritmånad?
Juni, juli eller augusti. Kan inte bestämma mig, men en av våra sommarmånader iallafall!

19. Har du gråtit någon gång utan anledning?
Har ni hört talas om PMDS tidigare? Detta gör att jag två veckor i månaden vanligtvis mår väldigt dåligt (ibland även med medicin), och då är gråt utan anledning vardag :))

20. Vilken var den senaste filmen du såg?
Jag ser väldigt lite film alltså. Tror att senaste kan ha vart Sausage Party, så himla knäppt ändå. För övrigt: se den inte.

21. Favoritdag på året?
Meh, går ju inte att välja en av över 300 dagar? Säger lördagar!

22. Är du för blyg för att fråga ut någon på dejt?
Det skulle jag nog definitivt vara! Inte för att jag allmänt är speciellt blyg, men det här med kärlek och att *dejta* gör mig nervös som tusan.

23. Kan du stå på huvudet (utan att luta dig mot en vägg)?
Verkligen inte.

24. Kramar eller kyssar?
Kyssar.

25. Choklad eller vanilj?
Föredrar nog helt klart choklad här.

26. Har du tatueringar?
Nej, inte en enda.

27. Vad lyssnar du på just nu?
Just precis nu – Anna Ternheims For The Young-album.

28. Är du kär i någon kändis?
Kommer nog alltid vara lite extra förtjust i Persbrandt, men annars är nog min kändiscrush Alicia Vikander.

29. Vilka böcker läser du just nu?
Har inte vågat mig på några böcker än, men tänker att Stanna (av Flora) och Allt som blir kvar (av Sandra) kommer bli näst på tur.

30. Piercingar?
Septum (näsan) just nu, och ett hål efter en läppiercing jag tog när jag var fjorton.

31. Favoritfilmer?
Amelie from Montmartre <3 

32. Favoritsport?
Spelade basket ett par år back in the days, så får nog säga att det (trots dåliga knän) är det jag helst spelar. Tittar gör jag däremot gärna inte på någon sport.

33. Vad gör du just nu?
Fryser. Story of my life mellan september och februari.

34. Smöriga, naturella eller saltade popcorn?
Helst smöriga, gärna ostsmak och alltid väldigt mycket salt.

35. Hundar eller katter?
Hund. Kanske inte superkonstigt eftersom jag har Otto, men tycker generellt katter är väldigt fina men också oerhört oberäkneliga och väldigt läskiga på grund av detta.

36. Favoritblomma?
Oj! Gillar ju typ allt som blommar, måste en välja?

37. Har du blivit påkommen med att göra något du inte får göra?
Vuxenlivet är ju liksom så: allt roligt får inte göras, och speciellt inte på fel sätt eller fel dag. Typ äta godis i sängen på lördagsmorgonen eller vara uppe till sent på natten när något i livet är viktigare än sömn. Vuxenlivet är ju lite till för att en ska göra sånt en inte får! Trist annars ju.

38. Har du en bästa kompis av det motsatta könet?
Faktiskt inte just nu, men hade väldigt många bra motsatta könet-kompisar under mina skolår.

39. Har du älskat någon någon gång?
Ja, och är så himla glad över att få (och ha fått) känna så.

40. Vem vill du träffa just nu?
Min familj. Senare idag ska vi fira pappas födelsedag, så då ses vi.

41. Är du fortfarande vän med folk från skolan?
Absolut. Kan räkna dem på en hand eller två, men de som hängt kvar genom alla år är guld värda.

42. Hur imponerar man på dig om man är kille?
Man är rolig och lite finurlig, gör något kul och oväntat men inte något helt maxat eller helknäppt. Ler och är allmänt glad, då har man kommit en bit på vägen.

43. Gillar du att flyga flygplan?
Har bara gjort det ett par gånger så tycker varken eller. När vi flög till Indien i februari domnade min hand för att jag tryckte så hårt på Johan vid lyft/landning, hehe.. Men är inte mer rädd för flygplan än något annat MVH allmänt livrädd person :))

44. Höger- eller vänsterhänt?
Höger.

45. Hur många kuddar sover du med?
Tre, älskar många och fluffiga kuddar.

46. Saknar du någon?
Ja, alltid.

47. Lyssnar på radio?
Helst inte.

48. Bästa beslutet du har gjort i år?
Att starta upp bloggen efter att ha blivit sjukskriven för utmattning och ångest. Bloggen har verkligen vart ett sånt viktigt verktyg för att ta mig tillbaka till *livet* igen. Så tack alla ni som hänger med mig här <3

49. Sämsta beslutet i år?
Att inte lyssna på kroppen i tid. Hade jag fortsatt min utredning när läkaren misstänkte utmattning hade jag kanske kunnat ordna problemen redan i februari istället för att hålla ut och totalkrascha i augusti.

50. Din senaste nerladdade app?
Forest: Stay focused, be present. En app som jag använder när jag inte vill kika i telefonen, då trycker jag igång appen och låter den odla växter medan jag gör annat. Och om jag får för mig att röra telefonen så dör växten som odlas. Tips för er som behöver något för att inte pilla på telefonen när ni har annat att göra!

Frågorna hittade jag hos Sandra som i sin tur tog dem av Hanna.
Sådär, en lördagslista dagen till ära! Idag har jag ett fullspäckat schema eftersom jag vill hinna med att sy lite innan jag tar Johan i armkrok och promenerar hem till mina föräldrar. Om ett par dagar fyller min pappa år men vi ska fira honom redan ikväll. Han kommer få en bok av oss, med historier och bilder över en gammal del av Oskarshamn med pittoreska hus, vildvuxna trädgårdar och kullerstensgator. Tänker mig att han kan sitta och bläddra i den framöver, minnas tillbaka på hur Besväret såg ut när han var liten eftersom det som händer just nu bleknar i hans minnesbank. Tror han kommer bli så glad för den.
Hoppas ni får en lika fin lördag som jag tänker ha. Och ni, ta hand om er!
26 kommentarer

Pyjamasparty på en tisdag

Det här är ett inlägg som är importerat hit från mitt gamla arkiv och därför kan både text, bilder, kommentarer och länkar ha hoppat fel i flytten. Om du skulle upptäcka något fel i inläggen får du gärna meddela mig, så ska jag ordna det så snart jag kan!

Det här har hänt i veckan:
▸ jag har haft huvudvärk prick varje dag och därför sovit himla mycket varvat med att titta på The Fall
▸ vart på jobbet och rensat klart min mail och börjat öppnat upp systemen igen
▸ haft en helkväll med två av mina bästa personer ↓
Hej och välkommen till vårt pyjamasparty! Eller ”pyjamasdisco” om Olivia får välja. När tisdagens arbete led mot sitt slut packade Charlotte och jag ihop oss och plockade upp den här roliga lilla personen på förskolan. Vi sprang lite i korridorerna (det får en på eftermiddagskvisten!) och åkte sen för att äta mat och handla till kvällen.
<3
Vi hoppade i varsin pyjamas direkt när vi kom innanför dörren, precis så som det ska vara på myskvällar. Sen åt vi vispad grädde, hallon, jordgubbar och nutella. Så himla gott i kombination? Aldrig ätit innan, men detta var definitivt inte sista gången!
Sen gjorde vi det obligatoriska under pyjamasparty: ansiktsmask. Först en blåaktig peel off-mask och sen djävulens påfund ovan. (Anledning till djävulens påfund: en blev jättelen efteråt, men gissningsvis inte för att den rensade så mycket porer utan för att alla ansiktsfjun rycktes bort med masken..)
Sen hängde vi rätt mycket såhär ↑ Blev glada för att Claudia åkte ur PH, chockade över hur de medverkande i Extreme Couponing orkar och fnissiga av att Olivia somnade sittandes.
På onsdagsmorgonen vaknade vi upp alla tre och ville 1, inte lämna våra pyjamasar och 2, gärna vara lediga. Men det går ju inte mitt i veckan, så vi åkte till föris och lämnade O innan vi åkte till kontoret för att jobba. Lyxen i att vara bästa vän med sin kollega!
När jag kom hem från jobbet vilade jag en liten stund innan jag plockade fram planteringssaxen och min elefantöra.
Det var ju nämligen hög tid att skicka sticklingar till er som mailat mig <3 Hoppas nu att alla paket kom fram som de skulle och att sticklingarna överlevde resan. Ni som fått era paket får gärna skriva en liten kommentar eller maila mig så jag vet att allt gått som det ska. Jag håller tummarna!
16 kommentarer

Sommaren 2016 i tjugo bilder och tusen känslor

Det här är ett inlägg som är importerat hit från mitt gamla arkiv och därför kan både text, bilder, kommentarer och länkar ha hoppat fel i flytten. Om du skulle upptäcka något fel i inläggen får du gärna meddela mig, så ska jag ordna det så snart jag kan!

Tusen tack för peppet igår <3 ni är för fina! Min första dag på kontoret gick bra. Jag rensade lite i min mail (men hann inte klart..) och trivdes så himla bra med att vara tillbaka. Jag har ett spännande projekt att bita tag i så fort jag känner att det funkar och det gillar jag. Att vet att det kommer bli som vanligt igen.

Men vet ni vad? Nu tänkte jag att vi skulle kika på hur min sommar såg ut i tjugo bilder från min telefon. Är ni med? Den här sommaren var så knäpp för mig, en känslostorm utan dess like. För den som missat finns det att läsa lite mer om här. Såhär såg min sommar 2016 ut i tjugo bilder och tusen känslor:
Första halvan av sommaren jobbade jag, mycket. I mitten av juli började jag avrunda och la sen in en autosignatur och gick för tre veckors semester, sådan lycka. Ställde in mig på att sola, slappa och leva life.
Lagom till att jag och Johan gick på semester ordnade jag och Charlotte en överraskning till Johan, Mattias och Olivia. Vi gav dem varsin packningslista (sådant som behövs: kläder, tandborste etc och sådant som bara var lur: pass) och avslöjade hemlisen först i Norrköping. Två nätter i husvagn och inträde på Kolmården.
Den här lilla alltså <3
När hemlisen var över och vi återigen landat hemma packade vi om våra väskor och åkte till Öland, och där var vi sen nästan prick hela semestern. Vi åkte bland annat till ett kalkstensbrott och badade. Vattnet var helt turkost och varmt!
Titta bara! Fy sjutton så härligt.
Annars sysslade jag med rätt mycket sådant här ↑ Runt husknuten har Johans mamma ett hav av hallonbuskar och där gäller alltid ”plocka så mycket du vill”. Drömmen för mig, tack å hej!
Frukost, lunch och middag.
När vi emellanåt tröttnade på den gassande värmen på gården och blev lite rastlösa åkte vi ut på tur. Här besökte vi Majas finloppis, ett mysigt ställe som är perfekt för de som gärna handlar vintagekläder i barnmodell. Vi köpte dock bara ett par småprylar, bland annat en kökshandduk med ett broderat E.
Otto var såklart med oss på Öland. Här var han nyklippt och vi vilade lite mitt på dagen. Någonstans här insåg jag att semestern inte skulle laga alla problem i mig (som jag trott och hoppats på) och jag förlängde min semester med ytterligare en vecka.
För att lugna ett stressigt sinne gjorde vi en hel del sånt här med ↑ Mellan åkrar och alvar.
På en promenad fick vi sällskap av den här söta som också var ute och gick. Den lockiga mittbenan <3
Sen var vi tillbaka vid kalkstensbadet, såklart.
Vissa kvällar lyxade vi till det och gick på restaurang.
Och andra kvällar grillade vi för ett helt kompani. Tur att Maria har ett stort hus, emellanåt var vi nog närmre tio styck på middag.
Många timmar låg jag bara ute på gräsmattan, men någon enstaka gång åkte vi till stranden. Vattnet var dock så himla kallt när det enda jag jämförde med var temperaturen i kalkstensbrottet. Och jag hatar sand mellan tårna.
En kväll klädde vi oss för fest och åkte till Strand för att se Daniel Adams Ray. Det var fint som attans! Han pratade lite om alla våldtäktsanmälningar som gjorts under festivalsommaren och bad om en kväll utan sexuella trakasserier och våld.
Men sommaren var inte bara svettig och hundra procent solsken. Vissa dagar fick jag nytta av min medtagna regnjacka.
Och sen led semestern mot sitt slut. Jag kände mig noll utvilad, hundra procent stressad och hade hela tiden en tryckande känsla av ångest i bröstkorgen. Min pappa fick åka ambulans akut för att opereras och hela min värld gick i tusen bitar.
Sista helgen innan jobbet började åkte jag till Stockholm med Johan, Charlotte och Mattias.
Jag vandrade som vanligt runt utan koll på storstadsgatorna, gick lustiga huset och höll på att DÖ av rutschkanan i slutet. Köpte 120 bitar av mitt favoritgodis och såg Penny Schulman skratta sitt gladaste åt sin egen rap.
Såhär i efterhand var det en väldigt fin sommar, även om jag mitt under den mådde mitt sämsta. Min kropp var fysiskt förstörd av min inre stress och det slutade med att jag hann jobba en vecka efter min semester innan jag blev sjukskriven. Men jag fick spendera sommaren med mina favoritpersoner på mina favoritplatser och det värdesätter jag högt.
Hur var egentligen er sommar? Jag startade ju upp bloggen i september, vilket innebär att jag missade sommaren i bloggosfären helt och hållet. Vad sysslade ni med? Hur mådde ni? Vore så fint om ni kunde berätta om era varma sommarkvällar och känslorna som bubblade i bröstkorgen. Skulle ni vilja göra det?
26 kommentarer

Vecka 46: en himlans bra vecka

Det här är ett inlägg som är importerat hit från mitt gamla arkiv och därför kan både text, bilder, kommentarer och länkar ha hoppat fel i flytten. Om du skulle upptäcka något fel i inläggen får du gärna meddela mig, så ska jag ordna det så snart jag kan!

Något jag gjorde den här veckan som var planerat:
Besökt stugan i Sund och firat Ottos födelsedag. Haft tacomiddag hos mina föräldrar (med båda mina bröder) och ägnat så många timmar till att dosera tvättmedel och para ihop strumpor.
och som inte var planerat:
Kikat bland gamla bilder på hårddiskarna från gymnasietider och sytt en värmekudde till frusna vinterkvällar eller helvetiska mensvärksdagar. Gjort påfyllning på ögonfransarna och fått munsår, det första mycket trevligt det andra not so much.
och något nytt jag gjorde:
Spikat panel på innerväggarna i stugan i Sund och sytt mitt första knapphål (kan inte ens förstå att det tagit mig 24 år?). Är nog helt ärligt inte en sådan person som gör speciellt mycket nytt i livet.
Ett tips från veckan:
En dag i skogen gör gott för själen.
Veckans upptäckt:
Kan knappt förstå att den här lilla krabaten ↑ faktiskt sett ut såhär som valp. En går ju inte varje dag och tänkte på hur länge vi faktiskt hängt ihop, hur hans vita tassar då såg ut som strumpor och att han i princip rymdes i en hand. Men fy sjutton så glad jag är för att ha honom vid min sida genom livet <3
Godaste maten jag lagade:
I måndags lagade vi daal (indisk linsgryta) som jag åt med indiskt bröd istället för ris. Daal är helt klart en av mina favoritgrytor. Har ni testat? Annars åt jag också tacos i veckan, och det är alltid en fullpoängare för mig. + att ni i det här inlägget fick mitt bästa tacohack – gummiband runt tacon så att den inte viker upp sig om en släpper den på tallriken.
Veckans musik/film/serie:
Jag och Johan är klara med Haters back off! och har därför letat som galningar efter något nytt att se när vi väntar på nästa avsnitt av Westworld. I lördags kväll började vi kolla på The Fall på Netflix. Har ni sett? Vet inte riktigt vad jag tycker om den än och sörjer därför mest att jag inte har något bättre att kika på just nu. Kan Westworld och Vikings snälla släppa alla resterande avsnitt som finns nu, tack!
Veckans självis:
Veckans känsla:
Så himla bra bara. Och det är så ovanligt för mig, och säkert också därför jag nämnt det ett par gånger innan. När jag mår bra, ja då mår jag riktigt bra. Emellanåt känner jag mycket likgiltighet och när jag mår dåligt mår jag väldigt dåligt. Så mina bra dagar, ja de är riktigt bra!
En klädsel från veckan:
Har bland annat sett ut såhär ↑ Med svarta jeans och stickad mossgrön tröja i modell kort tillsammans med gubbskor och mammas kappa jag ”lånat” – som sedan kvällsförändrades till strumpbyxor och rådjurskjolen. (Och på tal om kläder: den här veckan, alltså 47, blir veckan då jag kan börja fotografera mina kläder lite mer på riktigt! Eller ja, veckan då jag kommer ha ordentliga kläder på mig varje vardag eftersom jag börjar jobba idag!)

Veckans gif:

Veckans betyg:
5/5!! Veckorna numera blir ju bara bättre och bättre och det gör mig så glad. Den här veckan har jag träffat hela min familj samtidigt två gånger, vart kreativ och tagit det lugnt när det behövts. Och jag har bara mått så himla bra.
Idag kommer jag vara på kontoret ett par timmar för första gången på över tre månader. Det känns knäppt och bra på samma gång, men framförallt kommer det bli så skönt att komma igång med lite ”vanlig” struktur i vardagen igen. Tider att passa, möten att gå på, saker att göra. Ni kan väl vara snälla och hålla tummarna för mig?
24 kommentarer

Såhär firade vi Ottos födelsedag

Det här är ett inlägg som är importerat hit från mitt gamla arkiv och därför kan både text, bilder, kommentarer och länkar ha hoppat fel i flytten. Om du skulle upptäcka något fel i inläggen får du gärna meddela mig, så ska jag ordna det så snart jag kan!

Okej, här kommer ett inlägg som är hälften knäppt och hälften gulligt. Om ni vet med er att ni i regel inte gillar husdjur eller hur hundägare pratar om sina livskamrater så kommer det här inlägget nog inte bli er favorit genom tiderna, hehe. Men om ni däremot gillar ovan nämnda, ja då kommer nog det här vara något som faller er i smaken!

Det har nämligen blivit dags att kika på hur Ottos födelsedag såg ut i tretton bilder.
Ja må han leva, ja må han leva! I torsdags fyllde Otto 4 år och vi firade genom att gosa lite extra på morgonen. Jag tänker att det någon gång måste ta slut, att goset i honom liksom mättats? Jag hoppas såklart inte, och det verkar ju inte direkt så på honom heller. Men hur är det ens möjligt att någon såhär liten kan vara så himla kärleksfull och fin?
Vi passade också på att ta lite födelsedagsbilder, tänker att det är himla viktigt när en fyller år. Såhär såg han alltså ut som nyvaken på sin födelsedag. Med trötta ögon tittar han ut genom fönstret, kanske spanar på grannen eller kollar vad det är för väder. Vad vet jag.
Vid 10-tiden gick vi på morgonpromenad och sörjde att snön nu (nästan) är helt borta. Vi önskar oss båda mycket snö i julklapp, tack!
Vi har alltid fått välja mat på våra födelsedagar hemma, liksom önskat ens favoriträtt eller så. Det är ju därför sen gammalt att en ska äta extra gott på sin födelsedag. För Otto betyder det en skål med blötmat.
Alltid efter att han ätit blötmat blir han superbusig och springer runt i hela lägenheten och slänger sina gosedjur till höger och vänster. Ja, ni ser ju mattan där bakom.. Hur som! Jag hörde en smäll efter ett tag, som metall som föll i golvet. Jag kommer ut och ser detta – Otto har hittat min stickning och försökt dra iväg med den till sovrummet. Går ju dock inte att vara arg på denna nos :’)
Under eftermiddagen gjorde vi detta: dukade fram till fika eftersom min familj kom på besök!
Otto hade finfluga dagen till ära.

Och han blev såklart väldigt glad över att få sina bästa personer på besök!

Oscar hade valt ut ett nytt gosedjur till Otto, en apa med långa ben och armar och ett huvud med pipleksak i. Otto tog den och sprang till sängen direkt, ett bra tecken! Nu förstår han om en frågar ”Vart är apan?” och springer därför och hämtar den <3
Och det var den födelsedagen! Jag kan knappt förstå att han är fyra numera, och att jag då också haft honom snart lika länge. Det är ju helt galet! Han var bara åtta veckor när jag fick hem honom, och då rymdes han typ i en hand. Lilla hjärtat.
Jag fick förresten en del frågor om honom tidigare, vad han är för ras och lite om hur jag löste första tiden med honom hemma och sådär. Så jag tänkte att om ni har fler frågor och funderingar kan vi kanske ta ett separat frågeinlägg som helt enkelt är hundrelaterat? Ställ i sådana fall era hund- och Ottofrågor här nedan, så sammanställer jag det sen, om ni nu undrar något dvs!
13 kommentarer

Allt om våra citronträd

Det här är ett inlägg som är importerat hit från mitt gamla arkiv och därför kan både text, bilder, kommentarer och länkar ha hoppat fel i flytten. Om du skulle upptäcka något fel i inläggen får du gärna meddela mig, så ska jag ordna det så snart jag kan!

För lite sen nämnde jag våra citronträd i det här inlägget och berättade om våra tre små träd till den här Instagram-bilden. Ni har vart flera stycken som velat veta mer om våra minicitroner så här kommer ett helt inlägg tillägnat dem!
För precis som jag nämnde i inlägget på Instagram har vi inte köpt våra träd på blomsterhandel, utan vi plockade helt enkelt tre kärnor åt sidan eftersom vi inte ville ha dem i vår middag. Våra träd är alltså odlade från grunden, min bästa typ av odling!
Jag skrev ju lite om det här, om att odla från kärnor och frön är en kick för intresset eftersom du får vara med i hela processen från ingenting till någonting. Och utöver att det är roligt är det också enkelt, jag ska förklara!
Det en gör är att lägga ett par kärnor i blött papper i en plastpåse. Vi har haft våra plastpåsar på ett element, och efter ett tag börjar kärnorna gro en liten rot. Ett tips här är att alltid köra på fler kärnor samtidigt, och sen välja de med störst/starkast rot.
När roten kommit fram går det fint att stoppa ner kärnan i en liten kruka med jord och hålla den våt och i sol så gott det går. Våra tre kärnor satte vi i våras och hade sen ute på balkongen i krukor hela sommaren. På vinterhalvåret skulle jag gissa på att ett söderfönster är bäst, men jag är inte hundra eftersom våra inte levt en vinter än. Bäst är såklart att prova sig fram!
Och efter ett par månader blir det en liten planta! Våra tre har stått i två olika modeller på kruka, en lite mindre och två större. Det syns också på plantorna. Citronträdet ovan står inne på vårt kontor nu och har levt hela sitt liv i samma kruka. Den är liten och söt men skulle säkert må bra av en omplantering.
Vårt allra finaste citronträd är den här, som står på vårt nyfyndade loppisbord och lever life. Den här krukan är som ni ser i modell större än den ovan, och jag rekommenderar denna storlek om ni vill att plantan växer sig stor. I den mindre krukan bakom citronträdet ligger en ny kärna på odling.
Det är alltså enkelt som attans att odla från citronkärnor! Det handlar bara om att låta kärnan ligga i blöt tills en rot tittar fram, sen plantera den i kruka och hålla den våt och solig. När trädet sen växt på sig lite kan det vara bra att emellanåt vattna med näring och dessutom plantera om i större kruka efter ett tag. Våra citroner är rätt olika i storleken just för att krukorna är olika stora.
Så nästa gång ni köper hem citron till er middag, släng inte kärnorna utan gör dem till små träd istället. Dagens tips från mig till er!
29 kommentarer