Såhär firade vi Ottos födelsedag

Det här är ett inlägg som är importerat hit från mitt gamla arkiv och därför kan både text, bilder, kommentarer och länkar ha hoppat fel i flytten. Om du skulle upptäcka något fel i inläggen får du gärna meddela mig, så ska jag ordna det så snart jag kan!

Okej, här kommer ett inlägg som är hälften knäppt och hälften gulligt. Om ni vet med er att ni i regel inte gillar husdjur eller hur hundägare pratar om sina livskamrater så kommer det här inlägget nog inte bli er favorit genom tiderna, hehe. Men om ni däremot gillar ovan nämnda, ja då kommer nog det här vara något som faller er i smaken!

Det har nämligen blivit dags att kika på hur Ottos födelsedag såg ut i tretton bilder.
Ja må han leva, ja må han leva! I torsdags fyllde Otto 4 år och vi firade genom att gosa lite extra på morgonen. Jag tänker att det någon gång måste ta slut, att goset i honom liksom mättats? Jag hoppas såklart inte, och det verkar ju inte direkt så på honom heller. Men hur är det ens möjligt att någon såhär liten kan vara så himla kärleksfull och fin?
Vi passade också på att ta lite födelsedagsbilder, tänker att det är himla viktigt när en fyller år. Såhär såg han alltså ut som nyvaken på sin födelsedag. Med trötta ögon tittar han ut genom fönstret, kanske spanar på grannen eller kollar vad det är för väder. Vad vet jag.
Vid 10-tiden gick vi på morgonpromenad och sörjde att snön nu (nästan) är helt borta. Vi önskar oss båda mycket snö i julklapp, tack!
Vi har alltid fått välja mat på våra födelsedagar hemma, liksom önskat ens favoriträtt eller så. Det är ju därför sen gammalt att en ska äta extra gott på sin födelsedag. För Otto betyder det en skål med blötmat.
Alltid efter att han ätit blötmat blir han superbusig och springer runt i hela lägenheten och slänger sina gosedjur till höger och vänster. Ja, ni ser ju mattan där bakom.. Hur som! Jag hörde en smäll efter ett tag, som metall som föll i golvet. Jag kommer ut och ser detta – Otto har hittat min stickning och försökt dra iväg med den till sovrummet. Går ju dock inte att vara arg på denna nos :’)
Under eftermiddagen gjorde vi detta: dukade fram till fika eftersom min familj kom på besök!
Otto hade finfluga dagen till ära.

Och han blev såklart väldigt glad över att få sina bästa personer på besök!

Oscar hade valt ut ett nytt gosedjur till Otto, en apa med långa ben och armar och ett huvud med pipleksak i. Otto tog den och sprang till sängen direkt, ett bra tecken! Nu förstår han om en frågar ”Vart är apan?” och springer därför och hämtar den <3
Och det var den födelsedagen! Jag kan knappt förstå att han är fyra numera, och att jag då också haft honom snart lika länge. Det är ju helt galet! Han var bara åtta veckor när jag fick hem honom, och då rymdes han typ i en hand. Lilla hjärtat.
Jag fick förresten en del frågor om honom tidigare, vad han är för ras och lite om hur jag löste första tiden med honom hemma och sådär. Så jag tänkte att om ni har fler frågor och funderingar kan vi kanske ta ett separat frågeinlägg som helt enkelt är hundrelaterat? Ställ i sådana fall era hund- och Ottofrågor här nedan, så sammanställer jag det sen, om ni nu undrar något dvs!
13 kommentarer

13 kommentarer

  1. Klart vi vill veta mer om fina Otto :)
    – Vad är han för ras?
    – Hur är denna ras i temperament – vilken typ av ägare passar den till?
    – Vad är det bästa med Otto?
    – Vad är det bästa respektive jobbigaste med att ha hund?
    – Vilket är ditt finaste minne med Otto?

  2. Skulle uppskatta så mycket om du ville skriva om att ha hund när man jobbar/pluggar, vad man ska tänka på, hur gör man för att det ska gå ihop? Har alltid drömt om en hund men känns hopplöst att hinna vara hemma tillräckligt mycket innan pensionen… Om ca 50 år. Är student nu så är väldigt flexibel nu – men man vet ju aldrig hur livet kommer se ut om några år, vad kan man göra för att se till att det alltid funkar? De flesta jag känner som har hund jobbar i skift men både jag och min sambo kommer med största sannolikhet ha kontorstider i våra kommande arbeten.

  3. Hej! Jag skulle vilja veta mer om hur du löser att ha en hund i vardagen. Om du jobbar länge sammanhängande etc. De flesta jag känner som har hund är par som jobbar skift så att någon alltid är hemma. Jag är student nu så är flexibel i några år till men efter det kommer både jag och min sambo med största sannolikhet jobba kontorstider, och så kommer det ju vara större delen av livet. KAN man ens lösa det på ett bra sätt? Har alltid drömt om att ha en egen hund men känns inte som att det kommer passa någon gång innan pensionen :'( Hur har detta funkat för dig och hur tänker du på det i framtiden liksom?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *