Skogslugnet i Sund

Det här är ett inlägg som är importerat hit från mitt gamla arkiv och därför kan både text, bilder, kommentarer och länkar ha hoppat fel i flytten. Om du skulle upptäcka något fel i inläggen får du gärna meddela mig, så ska jag ordna det så snart jag kan!

För nästan prick en vecka sen ringde väckarklockan så himla tidigt hemma hos oss. Runt åtta lämnade jag kullerstenarna för en bilresa mot skogen och stugan tillsammans med Johan och hans mamma.
Johans mamma och moster har nämligen beslutat att bygga en liten stuga på den bit mark de äger i Sund, som styckades av innan försäljningen av gården med massa mark som deras föräldrar ägde. Marken nu blir perfekt för en liten stuga med sovloft.
Vi var klädda med lager på lager och ändå frös jag så fort vi gick utanför stugans fyra vägar.
En himla fin grej med marken vid stugan är att Johans mamma och moster tagit beslutet att inte göra sig av med speciellt mycket växtlighet runt stugan. Det syns ju såklart spår efter grävmaskiner och byggarbetsplatsen nu, men tanken framöver är att låta naturen lite göra sitt på marken. Såklart hålla efter, men vi pratar ingen asfalterad bilparkering eller klargrön gräsmatta intill tomtgränsen. Heja, heja!
Det här med att bygga skulle jag säga är sådär kul (jag målar hellre, om jag får välja), så när Maria ville åka till två svampställen för att kolla läget sa jag: ja, ja, ja!
Vi hittade ingen svamp, men fick vandra lite i skogarna i Sund iallafall. Så lugnande.
Här är jag, hej hej!
Bara ett stenkast från stugan ligger en liten sjö med badplats. Nu är ju såklart badplatsen helt öde, bryggorna på land och utedasset låst. Men på sommaren, fy sjutton så fint det är här då. Ska visa er samma vy om ett par månader igen, så ska ni få se.
Jag hoppades på att det skulle ligga minst en meter snö på marken men visste ju såklart att chansen inte var så stor för det (men drömma, det kan en ju!). Och här gjorde hösten sig mer påmind än vintern. Löven låg bruna på marken, täckta av droppar och sorg.

Men det är ändå något med det här gråa, lite dassiga i kombination med landet. Lugnande, stilla. Jag gillar det.

Och det var allt för den här gången i Sund. Vi (inte så mycket jag) spikade innertak samt väggpanel i ett av stugans rum. Ser så himla mycket fram emot att kunna åka hit framöver, sova någon natt på loftet och andas riktig luft för en stund. Promenera i skogen och bada i sjön. Åh.
Ps! Ni verkar tycka det är kul med listor här emellanåt, så att ni kan lära känna mig lite mer på djupet, och det tycker jag såklart är jättekul! Tänker att jag framöver kan väva in lite mer sådant, lite mer personligt och kanske en del känslor från hjärtat. Skulle ni gilla det?
17 kommentarer

17 kommentarer

  1. Åhhh älskar små skogsstugor. Kan det finnas nå bättre än att få åka iväg en natt eller två och bara va. Så himla fint också att bygga en stuga ihop med sitt syskon. Det vill jag också göra nån gång! Och JA! listor är <3 <3 <3

  2. Men jaaa ! Tycker att du skriver så fint och har verkligen gillat dina inlägg där du skriver känslor så läser gärna mer sånt :D

    Listan kapar jag för övrigt, tyckte den var kul ^^

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *