Resan till Indien, del ett

För lite mer än ett år sedan var jag så nervös att jag bokstavligt talat skakade i kroppen. Den här statusen förklarar nog det mesta ↑ På fredagen den 12 februari 2016 kramade jag hejdå till Charlotte och åkte upp till Stockholm för att dagen efter flyga till Indien. Min andra utlandssemster i livet, och nu inte till det turistigaste Turkiet utan till sydvästra Indien. Vi kikar på hur resan såg ut och kändes, vetja!

Tyvärr var hösten och vintern 2015/2016 ingen kul tid för mig. Dels fick vi min pappas alzheimers-diagnos och dels arbetade jag med ett stort projekt i princip dygnets alla vakna timmar. I februari när resan närmade sig hade jag noll ork kvar och jag tog därför inte ens med min min kamera på resan. Jag kommer dela upp Indien-resan i två inlägg där Johans bilder fyller den här delen och min telefon den andra.

P1080165

Vi börjar från början! Resan bokades för att Johans pappa Gunnar ville fira sin födelsedag någon annanstans än i Sverige, han skulle nämligen fylla 60 år och ville fira storslaget. Han valde Indien och stället Albin’s Glory i Kochi för två veckors ayurveda. Med på resan var, utöver jag och Johan, också resterande tre i syskonskaran + respektive till Johans storebror.

Resan vi bokade är ett sorts paket, boende på Albin’s + ayurveda (indisk läkekonst) under minst två veckor där en äter typsik ayurvedisk diet (strikt kosthållning för att rensa ut och balansera kroppen) och träffar en ayurvedaläkare varje dag för att se över dagsform och mående samt få helkroppsmassage. Mycket speciell upplevelse kan jag lova!

P1080561

P1080153

P1080544

Här är huset vi bodde i ↑ Albin’s är en villa med åtta rum och stor trädgård precis vid bakvattnet. Albin’s är uppbyggt så att en hyr ett rum i huset under vistelsen, husets personal sköter sedan matlagningen och serverar frukost och lunch ute i trädgården medan middagen äts inne i den gemensamma matsalen med de andra som också bor i huset.

En gång om dagen kommer en richa och hämtar upp dig + två till för att sedan köra er till ayurvedaläkaren. Där går en igenom hur en mår och känner sig för dagen, diskuterar diverse problem (i mitt fall min IBS), får en utvärdering och medicin eller råd för det och sedan helkroppsmassage som avslut. Sedan repeat på det varje dag.

Fun fact: i Indien studerar en lika länge för att bli ayurvedaläkare som vanlig läkare, de skiljer alltså inte på naturläkemedel på samma sätt som vi gör i Sverige utan det värderas oerhört högt.

P1080470

Hej hej! Här är Maja, jag och Sara ute och promenerar. Vissa dagar schemalade vi läkarbesöket på förmiddagen för att kunna göra utflykter under eftermiddagen. Himla flott!

P1080457

En dag åkte vi exempelvis över till Fort Kochi, en turistig stadsdel som är fylld av färgglada butiker och väggmålningar. Vi promenerade från butik till butik, luktade på parfymer, klämde på fina kläder och köpte sjalar. Vi drack också världens godaste lemonad, som ett litet fusk i den ayurvediska dieten. Kanske därför den var så god.

P1080432

STICK NO BILLS

P1080486

P1080427

Kochi har kommunistiskt inflytande och fokuserar mycket på välgörenhet och hjälparbete för behövande, och det märks. Det är fortfarande så att det kan ligga pampiga byggnader bredvid väldigt enkla hus, men på något sätt kändes det som resurser lagts på att i alla fall jämnfördela litegrann.

Jag har rest så himla lite och kan egentligen inte jämföra Indien med något annat. Det blir liksom dumt att jämföra den lilla byn i Kochi med det turistiga Turkiet, allt är skillnad på dem två. Men jag kan säga så här: jag älskade Indien och hade gärna åkt tillbaka. Kanske till en annan del för att få se mer av landet, men ändå gärna tillbaka.

P1080337

En dag åkte Johan, Maja och Gunnar ut på en egen utflykt medan vi pysslade med annat. Några månader tidigare hade nämligen Majas mamma fotograferat en kvinna när hon var på en liknande resa i Indien. Majas mamma fick kvinnans adress och nu hade hon skickat med Maja ett kuvert med bilden utskriven för att försöka hitta kvinnan och lämna den som ett tack. Så himla fin grej!

P1080500

En kväll tog vi paus från middagen på Albin’s och bokade bord på stans finaste restaurang. Vi skulle ju fira Gunnars födelsedag! Vi satt utomhus, det var lyktor i trädet ovanför oss och livemusik mot kvällen. Vi åt och drack och pratade och njöt.

P1080282

Vi var borta i två veckor. Två veckor där jag, trots att vi knappt gjorde någonting om dagarna, kände en sådan satans stress inombords. Resan gick ju hundra procent ut på att vila upp oss, skaffa balans och njuta men jag hade så svårt för allt det där. Redan första veckan blev jag förkyld och fick feber, när ayurvedaläkaren frågade mig hur ofta jag blir sjuk ljög jag och svarade ”kanske en gång varannan månad”, egentligen var svaret varje jäkla månad. Där blev jag tillsagd att kontakta den svenska sjukvården så fort vi kommit hem för att kolla upp det ← det här var det första startskottet för min utredning för utmattningssyndrom som jag skrivit lite om här.

Det är nog egentligen inte så konstigt att jag idag knappt minns resan, att jag knappt minns 2016. Jag var mitt i en utmattning utan att vilja veta om det. Men även om minnena från Indien är luddiga och få har jag en väldigt fin känsla i kroppen när jag tänker på resan idag. Jag vet att jag hade det bra. I värmen. Med det salta vattnet på min gyllenbruna hy och med färsk frukt till frukost varje dag.

Jag vet det.

15 kommentarer

15 kommentarer

  1. Vad häftigt! Indien verkar ju så spännande och exotiskt, tråkigt bara att du hade så mycket stress inombords och inte kunde njuta fullt ut. Huset ni bodde i verkar ju drömmigt, och bilden med solnedgången – wow! Vill se mer :)

    1. Indien är verkligen så spännande! Jag har som sagt en till del av resan, ska se till att fixa det sista på den så kikar vi på det inom kort :) Kram!

  2. men woow himla häftigt! aldrig hört om en sån typ av resa, låter coolt även om jag kan vara lite skeptisk till naturläkemedel (pga egen erfarenhet) men låter så spännande!! och fint, velat åka till indien i många år jag med :’)

    men förstår det där med att knappt minnas sina minnen. men ändå skönt att du kan känna att du hade det bra under omständigheterna ❤❤

    1. Jag är också väldigt skeptisk till naturläkemedel, just den delen för mig fungerade inte så bra där.. haha :’) Men resan i sig var så himla häftig!

      <3

  3. Så himla häftigt med Indien! Skulle vilja åka dit och yoga och äta himmelsk mat men media har gjort ett bra jobb i att skrämma mig. Kände du dig trygg när du var där som blond västerländsk tjej?

    1. Åh ja, Indien har inte alltid så bra rykte i folkmun. Tyvärr är det vissa delar av Indien som är värre än andra – där vi var hade vi det väldigt bra. Barn kom emellanåt fram och ville ta på vår vita hy pga är inte jättemycket turister i Kochi, men jag var inte speciellt rädd när vi var ute och så där.

      Det enda som inträffade var att vi (jag och Maja) en dag blev avrådda att åka till stranden. Det var en ledig dag i Indien (gissar på söndagen men är inte riktigt hundra) och då går stora bussar från städerna ut till stränderna. Grejen med detta är att många indier 1. inte får se så många vita västerlänningar och 2. själva ofta inte kan simma. När vita västerlänningar kommer där i små badkläder och simmar ut i havet står de kvar som frågetecken. Vid sådana tillfällen har det hänt att västerländska kvinnor blivit sexuellt trakasserade och antastade, tyvärr. Så det är helt klart så att en får anpassa sig lite efter situationen där (så jäkla sorgligt, men sant). Vissa reser ju dock helt ensamma i Indien under lång tid och aldrig är med om något sådant, så förhoppningvis går utvecklingen framåt gällande detta med :)

  4. Indien är verkligen en fantastisk upplevelse, också utan en paketresa som den här med fokus på ayurveda! Även om det kniper i mitt hjärta när jag läser att du inte riktigt minns allt på grund av den där jäkla utmattningen, så gör det mig glad att du ändå är så säker på att du mådde bra av att vara där. Det gör mig varm! Och jag tycker verkligen du ska resa tillbaka. <3

  5. Vilken härlig resa trots ditt mående. Jag känner igen det dåliga minnet. Jag hade jätte många minnesluckor när jag gick in i väggen/ utmattningssyndrom jag med. Blev väldigt rädd av det.. men tydligen gör hjärnan så .. det är Lixom fullt med allt annat så det kan inte lagras..

    1. Precis så! Till slut tar det ju stopp när mer inte kan bearbetas eller lagras. Som tur är blir det ju bättre med tiden sedan, även om minnena från just den tiden kanske aldrig kommer tillbaka <3

  6. Åh är halvt tårögd och ler samtidigt när jag läser. Så viktigt inlägg som om och om igen säger hur viktigt det är att ta sin hälsa på allvar, och så ödmjuk tillbakablick. Vill bara ta dig i famnen och säga att det kommer att bli bra. Vilken resa du har gjort sedan dess. <3

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *