Sådant som gör livet som utmattad svårare att leva

Hej kompisar! Jag hade det så härligt i Göteborg nu i helgen som var. Västkusten bjöd på regn, räkor och roliga skämt och det var fint att gå i vårallé och spela flipperspel på Liseberg ← allt detta tänker jag att vi tittar lite närmre på snart.

1207

Först vill jag bara säga hej och berätta för er varför det blev så tyst både här och på Instagram efter helgen. Förra torsdagseftermiddagen (alltså precis innan Göteborg) vaknade jag upp till ett missat samtal från min handläggare på Försäkringskassan. Jag inledde helgen till Göteborg med att få reda på att Försäkringskassan nu börjar bråka om mitt sjukintyg och min läkares bedömning av min arbetsförmåga och tillstånd i utmattningen och att de därmed även överväger att ej bevilja fortsatt sjukpenning. Som att livet som utmattad blir lättare att leva när detta händer ¯\_(ツ)_/¯

Min ork har ätits upp totalt av all oro. Det blev därför ingen liveblogg från Göteborg och heller ingen veckosammanfattning i måndags. Jag har skjutit på veckans inlägg för att hinna säga hej till er och landa lite i situationen.

1212

Det tar egentligen emot att skriva det här. Jag vet att det sitter många av er där ute med utmattningsproblematik som själva är oroliga för att bli sjukskrivna eller oroar er för vad som kommer hända längre fram i er sjukskrivning på grund av Försäkringskassans regler. Jag vill inte skrämma er. Samtidigt är det svårt att fortsätta hålla en ärlig bild av min utmattning utan att nämna att det finns en risk att jag om tre veckor tvingas upp i arbetstid (trots sjukintyg på 50%) för att klara mig ekonomiskt eftersom Försäkringskassan kan sätta mig helt mellan stolarna i systemet från och med den sjätte juni.

Just nu finns det dock inte mycket jag kan göra åt det mer än att invänta Försäkringskassans brev och underlag och sedan gå med detta till min läkare. Jag försöker därför att inte tänka så mycket mer på det, hur svårt det än är att vänja sig vid tanken att vi har ett system som idag tvingar upp sjuka människor i arbetstid för att de ska överleva. Det låter hårt, men det är så det är. Jag vill dock inte låta detta knäcka mig.

Jag har kommit alldeles för långt för det.

 


Ps! Eventuellt kommer inläggen komma lite sporadiskt fram till det att jag landat i situationen och den ovissa framtiden. Ett tips är att se till att följa bloggen via Bloglovin’ och på Facebook för att inte missa nya uppdateringar. Så snart vardagen känns okej kommer vi kika på allt om kastanjeodling och mina kastanjeträd samt hur resan till Göteborg kändes och såg ut.

Ta hand om er, så hörs vi förhoppningsvis inom kort!

15 kommentarer

15 kommentarer

  1. Åh det gör mig så ledsen att höra detta, att ens grad av mående ska bedömas av någon annan än en själv med pengar som följd… jag håller tummar och tår för att det ska lösa sig, och stå på dig!!!
    Massor av kramar

  2. Det är så jävla jävla jävla skevt, helt galet. Tycker inte att vara ärlig = att skrämma, men jag förstår vad du menar.

    Jag hoppas verkligen att det löser sig för dig, men också att systemet förändras snarast för det borde ju varenda kotte förstå att en definitivt inte mår bättre av att dessutom ätas upp av oro för att ena kunna betala hyran liksom. All styrka till dig <3

  3. Åh nej! Inte du också! Det är så många nu som råkar ut för det här. Jag gick igenom det under vintern utan framgång. Jobbade också 50% när brevet kom (precis innan jul) och fick vänta ett par månader på besked :(( Tack vare bra arbetsgivare kunde jag ta tjänstledigt och gick upp på 75% för att få in pengar även om det var lite mer än jag klarade då. Idag jobbar jag 80%, har begärt omprövning och är tacksam för förstående chefer när jag kraschar ihop då och då! Hoppas det löser sig bättre för dig! Kram

  4. Alltså sånt där är så himla stressande… man mår ju inte direkt bättre av att få den stressen på sig ..

    Skickar lite kaningos🐰

  5. <3333 hoppas på allt det bästa för dig. Det är så orättvist att personer som redan har det jobbigt som fan ska behöva orka mer ändå.

  6. Usch så tråkigt! Blev sjuk någon månad innan dig så är vid helårs-strecket snart. Jobbar också 50% nu. Än har inte FK börjat krångla men det verkar ju onekligen vara rätt vanligt efter ett år. Hoppas själv att jag orkar gå upp i tid snart och se ha semester några veckor, för att mjukstarta liksom.
    Så onödigt och tråkigt, styrkekramar till dig!💪

  7. ellen! hoppas verkligen allt löser sig för dig. är en helt annan grej, men jag har en visumstress här borta nu och i båda våra fall är det ju typ *staten* som ska *bestämma* saker. all kärlek och pepp! vila ordentligt. <3

  8. Åh jag känner igen och känner med dig. <3 Fy vad den där oron tar. Jag kan inte låta bli att tänka att jag hade blivit frisk snabbare om jag bara hade vetat att det får ta den tid det tar att bli frisk. Om jag tänker på hösten så blir jag alldeles lamslagen av skräck, att gå från ca 25 % till 100 % studier från en dag till en annan är inte bra alls men alternativet att bli arbetssökande och tvingas in i åtgärder som inte tar hänsyn till min utmattning är värre. Samtidigt är det ju den här hösten jag har längtat mest efter i alla år. Att komma vidare. Träffa vänner, få ett sammanhang, få lära mig saker, få rutiner. Inte behöva stå helt själv i vardagen. Hoppas det är ok att jag skrev av mig lite, kände att det behövde ut. Jag håller en tumme för dig och hoppas att du hittar ett sätt att vila i all oro. <3 KRAM!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *