10 grejer jag funderat på sedan jag flyttade till Malmö

Rubriken för det här inlägget talar egentligen helt för sig själv. Från att ha gått på dagis och genom hela grundskolan och gymnasiet med ungefär samma personer till att inte känna en endaste utöver min storebror och hans sambo. Det har varit en spännande, rolig och lite knäpp omställning att flytta från en pyttestad i Småland till staden som platsar in som Sveriges tredje största.

Lite som en smärre kulturkrock att flytta från Oskarshamn till Malmö.

1848

Här är 10 grejer jag funderat på sedan min flytt från Oskarshamn till Malmö ↓

○ När jag hälsar på busschauffören blir hen alltid förvånad och tror att jag behöver hjälp med min biljett. Det är väl ändå knäppt att INTE säg hej? Eller beror det på min icke-skånska? Hemma på min gata i Oskarshamn, där hälsade vi banne mig alltid (plus sa ”en halv” för barnbiljett <3).

○ Vad har jag ens för storlek i kläder på andra kedjor än HM och Lindex???

○ Ingen väntar på grön gubbe vid övergångsställen i Malmö. Den första tiden fick jag paniiiik när jag såg folk gå åt alla håll utan att det börjat blinka grönt för fotgängare. HALLÅ DEN GRÖNA GUBBEN ÄR DÄR AV EN ANLEDNING.

○ Men nu gör jag likadant själv, dvs går över gatan så fort jag ser att bilarna fått rött. Det knäppaste här är kanske att jag anammade detta så snabbt? Från panik till vana på ingen tid alls.

○ Det går 24.000 studenter på Malmö Universitet och det bor 27.000 invånare i Oskarshamns kommun. Jag har alltså börjat på en skola som har nästan lika många studerande elever som invånare i hela kommunen jag är uppväxt i? Wow.

○ En bulle är en bulle, och en fralla är en fralla. Bulle är fika, fralla är frukost. Punkt.

○ Att det regnar och blåser i alla Sveriges städer då och då kan vi nog säkert skriva under på, men att regn och blåst i kombination är standardvädret i Malmö var jag inte beredd på. Alls. ”Välkommen till staden med 10 månader höst” verkar stämma.

○ Att ta dig från punkt A till B i Malmö tar alltid ungefär 15-40 minuter – vart en än ska.

○ Och att promenera från Malmö centrum till Möllan (ca. 40 minuters promenad från vår lägenhet till min storebrors port) är ingenting, trots att samma minuter i Oskarshamn tar dig från skog till skog och därmed genom hela Oskarshamn – en promenad som en aldrig tar framför bil eller buss.

○ Trodde det skulle vara slut på pyjamaspromenader efter flytten till en central lägenhet i Malmö, men icke. Promenaderna i pyjamasbyxor är fortfarande mina favoriter. Trots att jag och Otto nu möter mer än 0 personer klockan 09 en lördagsmorgon eller efter 23 på vardagar.

Och så var det med det!

34 kommentarer

34 kommentarer

  1. Roligt att läsa om dina tankar kring Malmö! På tal om trafikljus har jag själv en liten regel: om det finns barn som väntar vid samma övergångsställe går jag aldrig över innan det har bytt till grön gubbe. :’)

    1. Fint att du tycker det, tack! Åh, bra regel med övergångsställe i kombination med barn som väntar på grön gubbe. Ska försöka tänka på det här framöver också!

  2. Vilket underbart inlägg! Själv har jag flyttat från en större stad till en mindre och har haft liknande tankar fast åt andra hållet. Roligt när man utmanar sig själv på med att göra nya platser till hem <3

    1. Vad glad jag blir, tack! <3 Åh ja, kan tänka mig att omställningen och tankarna är desamma fast omvända i det läget. Det skiljer sig trots allt himla mycket på städer! Heja oss som vågat göra en ny plats till hem!

  3. Har aldrig tänkt på hur sjukt det är att rusa ut i gatan fast det är rött även om en inte ser en bil. Jag gör det hela tiden men ska nog börja tänka till lite. Jag vet ju hur stressigt det är som billist när folk springer omkring åt alla håll.

    1. Precis! Jag var helt i chock över att det ”var så alla gjorde” här, och ändå lyckades jag göra prick likadant efter ett par veckor. Tyckte dock att M’s regel här i kommentarerna var bra – att tänka till extra och verkligen göra rätt om det är barn i närheten. Klokt, som förhoppningsvis också gör att en gör rätt mer och mer.

  4. Vad roligt att läsa! Haha, gulligt att du även säger ”hej” till busschafförerna <3 här i Dublin är det snarare regel än undantag att man säger "Thank you" när man går av bussen, i Sverige (Stcokholm)hade dom ju ba "??!!!?"

  5. Alltså, känner igen mig på alla dessa punkter utom sista (eftersom vi aldrig haft hund)! SÅ absurt. Men visste inte att Mah har så många elever?? Lilla Falkenberg ligger också runt 25000 nånting, sist jag kollade i alla fall, så sjukt att hela min gamla stad skulle ha lika många invånare som min skola?? Så svårt att smälta detta, haha. Men har också haft det här, nästan bråket, med nya kompisar från Skåne som envisas med att fralla heter bulle? Och att allt tar sån tid, och att här inte finns nån skog, alls. Framförallt att skogen ligger 40 minuter bort med BUSS när den brukat ligga max 10 minuter bort till fots… Det är en jäkla omställning. Älskar Malmö, men efter fyra och ett halvt år längtar jag som satan hem till lilla Fbg igen alltså. Max 5 år till här (för färdiga studier, sparande av pengar till förhoppningsvis hus och sånt), och sen får det räcka. Malmö är en fin och underbar stad, men ack så stressig ibland.

    1. En blir ju helt blown away av tanken att skolans elever ÄR hela ens hemstad?? Haha, kan typ fortfarande inte ta in det :( Är helt med dig på det här med skogen! Det är nog det enda jag saknar rent stadsmässigt, att ha nära till skogen. Och helst skogen i kombination med havet. Tycker det känns väldigt mysigt att du vill ”tillbaka hem” efter så många år borta.

      Heja dig som testat det här och nu blickar mot något annat!

  6. Jag bor i Stockholm och säger alltid ”hej” eller ”godmorgon” när jag kliver på bussen. Man märker verkligen att chaufförerna inte är vana vid det, men de blir alltid glada och svarar tillbaka. Tycker det är så sorgligt och knäppt att chaufförerna i storstäder är så ovana vid att få ett hej!? Man hade ju inte satt sig in en taxi utan att hälsa liksom…

    1. Verkligen lite sorgligt att de är så ovana vid hälsning! Jag tycker dock att det generellt är lite så med människor på gatorna också. Häromdagen stoppade jag en kvinna som tappade något ur sin ficka när hon tog upp sin cykelnyckel, ett ”ursäkta, du tappade den här” och hon såg mest ut som ett stort frågetecken av att jag ens pratade med henne.. haha :( Hon blev såklart glad när hon insåg vad jag sa/att hon fick tillbaka något tappat, men jag reagerade verkligen över första reaktionen. Och det där har jag varit med om flertalet gånger sedan flytten till Malmö. Knäppt ändå, att det är så främmande att bli tilltalad?

  7. säger också alltid ”hej” när jag stiger på bussen (och även ”hejdå” när jag stiger av). Här på holmen är det inga konstigheter, men när jag åker buss i Sverige (rör sig då om Uppsala eller Stockholm) hajar chaufförerna till. Här ute i obygden hälsar en också på alla bilar som kunde innehålla någon en kände, haha, lika bra ifall att liksom ;’D

    1. Hahaha åh ja, känner igen det där <3 I Oskarshamn finns det vissa stadsdelar (då oftast ute vid kusten, i små villaområden) där en också alltid vinkar och hälsar på alla bilar. Lite likadant på vissa ställen på Öland!

  8. Jättefint och reflekterande inlägg. Finns verkligen många kulturkrockar i att flytta nån annanstans. Jag har själv bott i London i ca 2.5 år och själva storleken på staden gör mig förbluffad gång på gång – här bor liksom nästan lika många människor som i hela Sverige, och 30 min promenad räknas som ”väldigt nära” haha!
    Har dock aldrig bott i en mindre stad, men skulle verkligen tycka det vore mysigt att prova på, känns fint att ha en familjär känsla överallt! Jag kan däremot känna här i London att mitt område är som min ”stad” och sen är andra delar av London som andra städer – jag hejar tex på personal på olika caféer varje dag då jag går förbi/fikar där ofta och på så sätt lär känna folk i området.

    1. Åh ja, kan tänka mig att skillnaderna *stad i Sverige* mot London är enorm!! Så knäppt att hela vårt land ryms i en stad??? Hahaa, har svårt att ta in det :(
      Små städer har verkligen sin charm! Lite som det skrivits i kommentarerna här innan, det är en mer familjär känsla eftersom den som går eller åker förbi troligtvis är någon en känner. Kan dock tänka mig att det blir ungefär så när en har sitt stadsområde! Fint att du delade med dig av dina tankar, tack <3

  9. Heheh det där med bulle och fralla.. Du har aldrig råkat ut för ”bulle i bulle” än då? Hade en skåning i min reklamklass som lärde mig om detta. Det är alltså en chokladboll (!) inuti (!!!) en fralla (!) Så knäppt. Vilka är dom ens :))

    1. Jooooo, bulle i bulle, hahahahah!!! Jag orkar inte. Johans kompis gillar det, han frågade till och med på Nilssons i Oskarshamn om de visste var det var :’) Så himla knäpp grej, är ju knappt en bakelse???

  10. Klart man inte ger upp promenader i pyjamas! Brukar lämna sonen i skolan med pyjamasbyxor…. och jag bor i Danderyd… jag hälsar glatt på alla uppklädda som sätter sig i sina 2 miljoner kronors bilar .. ( överdriver något )…

  11. åh älskar sånt här och känner igen mig stort i vissa grejer i när jag flyttade till Göteborg, älskar dock att bli mer hetsig/bekväm i trafiken, gå och ut äta eller dricka öl på smockfulla barer eller restauranger på en tisdag och känna att man gjort en ny stad tills en egen.

    1. Håller helt med om det sistnämnda, att faktiskt kunna göra saker – och kanske främst mitt i veckan – så najs! Också så härlig känsla när en gör en ny stad till sin egen. Fint som attans!

  12. haha ååh älskar detta!
    e ju born and raised i gbg och här hälsar ingen på chaufförerna heller.. :( speciellt inte på spårvagnarna för chaufförerna sitter så instängda i en bur liksom..
    och!! det med övergångsställena <3 jag brukar alltid säga att när jag vågar gå fritt över gatan i en ny stad, det är då jag känner mig som hemma och trygg i trafiken 🙈 efter tre dagar i london kan jag strunta i trafikljusen och känner mig SÅ londonbo då? haha så knäppt

    1. Haha <3 Åh ja, kan tänka mig att det blir annorlunda på spårvagn och typ tunnelbana. Buss är ju dock nästan som taxi (som nämnt i tidigare kommentar här), och då blir det ju superknäppt at inte hälsa?
      Gillar den lilla principen, hehe! SÅ najs att vara så van vid London. Jag hade nog varit livrädd i London-trafiken, hehe!

  13. Flyttade från Kalmar till Lund och sen Malmö. Det var 8 (?!) år sen och jag har INTE vant mig vid att de använder bulle fel. En annan grej de säger är ”på jobb igår”/på jobb har vi…” alltså obestämd form för just ordet jobbet. Har du märkt det?

    1. Det här med fralla vs. bulle har jag svårt att tänka mig att jag kommer vänja mig vid också.. hahah :( Känns så himla fel! ”På jobb igår” har jag dock inte hört. Hhaha, så knäppt? Kan i och för sig vara för att jag studerar och inte pratar med så många som just jobbar, men ändå. Låter ju helt fel med obestämd form av det.. haha!

  14. Åh jag kommer ihåg när jag flyttade till Malmö (bodde där 2009-2012) och skulle på nån fest en kväll och gick och gick och gick och kom aaaaldrig fram och Malmö kändes så himla stort. Sen när jag hade bott där ett tag och insåg hur himla litet Malmö faktiskt är och jag hittade över allt och kunde inte förstå hur jag INTE kunde ha hittat innan. Haha. Och det här med bulle… ibland kommer det in skåningar på kaféet jag jobbar på nu i Göteborg och beställer bulle och så norpar de åt sig en fralla när jag står beredd med tången i bullfatet. Så förvirrande.

    1. Hahha åh, det där känns typsikt Malmö ändå! Vara litet och kompakt men ändå en himla labyrint när staden är ny. Jag var så himla glad när jag efter en vecka kunde ta mig från min storebror (där jag bodde första veckorna) till skolan utan gps :’)
      Verkligen förvirrande!! Speciellt i Göteborg, eller liksom helt annan stad? Hade inte förväntat mig det!

  15. Känner igen mig såååå i det där med att ingen väntar på grön gubbe. Det är samma i Edinburgh, fick panik i början men nu är man ju mästare att slänga sig över övergångsställena utan att bli överkörd!

  16. haha, älskar att du är så bestämd om användningen av bulle och fralla. jag som inte heller är ifrån skåne envisas med att hålla fast vid min originaldefinition. men sjutton vilken tid det tog innan jag fattade vad folk menar! och efter 6 år här gör jag det fortfarande inte ibland. :)

    1. Hahha men jaaaa :(( Så orimligt att det skulle hela bulle, haha! Kan verkligen tänka mig att en till slut ger sig lite på det här, men att det ändå kan bli knäppt emellanåt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.