En fråga om vänskap: Det här är Charlotte, min bästa vän

För lite sedan fick jag en sådan himla fin fråga om vänskap som jag tänkte att vi kunde djupdyka i idag. Speciellt med tanke på att det just idag också är Olivias fyraårsdag! Olivia är min bästa väns dotter, mitt favoritkiddo i hela världen. Hon är så himla klok för att vara så liten, den roligaste ungen jag vet. Hon som önskar ölkorv till fredagsmyset och som ler sitt busigaste när hon frågar om min telefon har youtube. Hon som tar med Johan in på sitt rum för att sätta honom på en ministol så att han kan titta när hon ritar, och som sen tittar honom djupt i ögonen och säger ”berätta inte det här för mamma” när hon ritar på bordet istället för på pappret. Ett stort grattis på födelsedagen, Olivia <3

▻ Sen skulle det också vara kul att läsa mer om typ dina kompisar, vad är det för människor som står dig närmast och hur träffades ni?

Så fint att få prata vänskap! Jag är en person som inte har speciellt många relationer runt mig, utan snarare alltid prioriterat kvalité i dem jag har. För mig är det så himla viktigt att kunna dela både sorg och lycka tillsammans, och att relationen i helhet ska vara avslappnad och mjuk. Jag älskar att kunna plinga på dörren hos en vän, mysa ner mig i soffan med en filt och prata ikapp om allt som hänt sedan sist. Så är i princip alla mina vänskapsrelationer, oavsett om det är vänner jag träffar regelbundet eller bara någon gång om året.

Det här beror mest på mig som person, att jag både är introvert och älskar att vara själv, och därmed inte riktigt orkar springa runt på fikor och alltid ha någon som en bör träffa för att det var längesedan. Ni vet sådana där relationer där det kan gå månader och år mellan gångerna en ses, men att allt ändå känns precis som vanligt när en väl träffas? De relationerna är mina bästa, även om en sedan faktiskt ses oftare än så.

Jag har tidigare skrivit ett inlägg om mig enligt mina vänner, där både Charlotte och Johan fick svara på frågor om vår relation. Kan kanske vara en kul komplement till det här inlägget!

1488

Det här är Charlotte och Olivia, två av mina bästa vänner! Den här kvällen satt vi och kisade med ögonen i sommarsolen, på restaurang hela lilla familjen. För det är just vad vi blivit, en liten familj.

Charlotte och jag träffades på vårt jobb. Hon började på kontoret efter mitt första år där, och ett par månader efter det klev vi upp och tog ansvar över varsin personalgrupp på företaget. Den vintern jobbade vi mycket och nära varandra varje dag, vilket också blev startskottet på vår vänskap. En kväll med möblering av kontorsplatser för personalen kläckte vi den kloka idén att flytta in våra skrivbord till ett eget rum, och där inne satt vi sedan ihop och skrattade många dagar efter den kvällen. Grät ibland, hade djupa diskussioner om prick allt och skrattade så att tårarna rann.

Där och då var jag övertygad, hon är för bra för att bara släppa. Henne ska jag banne mig knipa som bästa vän!

1486

1487

Charlotte är den varmaste, mest godhjärtade och absolut roligaste personen jag känner. Inte helt otippat att Olivia därför också går in som mitt favoritkiddo, men den här stjärnan som mamma. Charlotte har varit där genom alla mina knäppa idéer, genom panikångest och sorg, genom lycka och så jäkla mycket glädje. Hon är den jag krokat i arm på roliga upptåg, den jag ringt när jag behövt prata av mig och den som alltid alltid alltid är där.

Sedan jag flyttade till Malmö har vår vänskap behövt ändra sin form lite, eftersom vi nu inte längre kan springa över till varandra så fort vi vill ses. Såklart är det trist och lite sorgligt att inte ha sin bästa vän nära, men samtidigt är hon bara ett samtal bort. Och vi pratar av oss nästan varje dag över telefon.

För trots att det är jättemånga mil mellan oss nu är hon ändå alltid närmst.

10 kommentarer

10 kommentarer

  1. Så fint att få läsa om hur olika människor ser på vänskapsrelationer. Jag är också sån som uppskattar färre men nära relationer. Vänner som jag kan prata om det mesta med och som alltid känns nära även om vi är långt ifrån varandra. Jättefint inlägg! <3

  2. men så himla fint! <3 jag är precis likadan, är introvert och har två vänner som jag verkligen räknar som de bästa, de som jag alltid kan räkna med och som jag kan helt och fullt vara mig själv med <3

    1. Tänker att de få vännerna liksom får dubbel kärlek just pga att de är få <3 Himla fint att kunna vara helt sig själv i deras sällskap, det är ju prick så det ska vara!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.