Vi träffades för snart tre år sedan i den långa korridoren på kontoret. Du hade dina lockar bakom öronen och under en keps tittade du upp och sträckte fram din hand, ”Hej! Johan”. En varm sommarkväll ett par månader senare sågs vi igen och du tog min hand i din precis som om det var självklart redan från första början. Din tröja luktade så himla gott och dina fingrar flätades så bra ihop med mina. Jag älskade varje minut av den kvällen.
Under flera månader smög vi hem till varandra på eftermiddagar och kvällar. Vi köpte fler kuddar till din säng och jag ställde min tandborste i ditt badrumsskåp. Vi lagade tacos på kvällen och åt munkar till frukost på lördagsmorgonen. Ibland hade vi drinkkvällar, bara du och jag, och sen somnade vi till ruset av hälften del margarita och hälften del endorfiner i våra nyförälskade kroppar. Jag fick en nyckel till din lägenhet i min hand och du en puss på kinden varje morgon.
En vårdag flyttade vi hem alla dina kartonger till min etta och sedan delade vi på en 120-säng i sex månader. Vintern samma år fick vi nycklarna till vår första lägenhet tillsammans och vi satte upp våra namn på brevinkastet ett par veckor senare. Vi köpte en dubbelsäng, blandade vårt porslin och lät våra tandborstar dela mugg i badrumsskåpet.
Åttio kvadratmeter tillsammans med dig.
När jag gick in i väggen sommaren 2016 var du den första som ställde dig bredvid och sa ”Kom, vi fixar det här!”. Sedan lämnade du inte min sida, och jag inte din. Du fick en automatisk biljett på tåget när jag blev sjuk och utan minsta tvivel lät du konduktören stämpla den. Det var lika självklart för dig att åka med som att min hand skulle passa så bra i din den där varma sommarkvällen. Jag älskar dig för det.
Det är alla hjärtans dag och vi bestämmer att vi nog får flytta kvällens middag till en annan dag eftersom vi båda är hemma med varma feberkroppar. ”Tisdag nästa vecka, blir det bra?”
Det blir bra. Bara jag får vara med dig så blir allt bra.
26 kommentarer
Åh vilken mysig text <3. Själv hör jag till dem som har levt på distans i snart tre år. Även om våra efternamn står brevis varann på dörren är vi sällan på samma ställe. Men i juli, då äntligen kommer vi att få vara på samma ställe hela tiden och varje dag!
Men åh, så himla fint att ni kommer vara på samma ställe i sommar! Det är ni värda efter så lång tid ifrån varandra <3
Näää vad fint Ellen <3
Sött <3
Alltså, SÅ himla fint <3
Så otroligt fint skrivet!
Så himla fint skrivet
Vad fint, Ellen. Jag känner precis detsamma för min Hugo, så som i den sista meningen du skrev.
Så jäkla fint!! <3
Alltså nej va fint <3
Åh så himla fint skrivet av dig! Kram på dig!
Precis så är kärlek när den är som finast.
GRÅTER fan, helvete vad fina ni e. <3333 glad att du han honom, och han dig. hoppas er nästa tisdag blir bra revansch för feber-allahjärtans.
och förresten! svarade på din usa/visum-undran! tänkte göra de kort men det blev ett helt inlägg …
MEN SÅ FINT! <333333
Så fint skrivet!
Jag passar på att önska dig en riktigt trevlig helg!
Så himla fint skrivet. Kärlek är bra fint ändå <3
Åh vad vackert skrivet. Så himla fina ni är ihop! <3<3<3
Så fint <3 och fantastiskt värdefullt att ha den typen av stöd genom utmattning. Känner sån enorm tacksamhet själv för allt stöd jag fått av min man.
Helt ljuvligt att läsa! Vilken kärleksförklaring <3
Åh så fint <3
men gud, FINASTE! vilken kärlek och stöttning <3 ser fram emot att lära känna er här i malmö! (<— peppar till den grad att det inte finns någon återvändo)
ps, vi har delat 120-säng i 8 år ;) pöss!
Bölar lite, så himla fint! <3
Åh så fint att läsa om så fin kärlek! Längtar efter att få uppleva det igen…!
Så himla vackert skrivet! <3
men åååh gåshud på hela min kropp nu, så himla fint och så perfekt skrivet.