Säg hej till min nya kompis

I veckan fick jag en myskänsla och började leta efter kameror på blocket och tradera. Söktanke: en gammal och lite skruttig, men digital och fullt fungerande.

Vad det blev: en gammal och lite skruttig, men digital och fullt fungerande.

0242

En Olympus E-P2 (som jag först trodde var en E-PL1, tack google för rättning). Mannen som sålde den rensade ut hemma och ville mest bara bli av med den, perfekt för mig tack å bock.

0253

0254

Hur gullig? Den är egentligen som vilken kompaktkamera som helst, alltså ingen superdyr retrovariant med systemkamerakänsla. Man lurar ögat med ett case i läder och en viewfinder ovanpå.

Den är inte alls i kvalitetsnivå med kameran jag vanligtvis använder (Canon 7D Mark II), men det blir också lite meningen. Mindre, lättare, billigare och perfekt till äventyr där jag inte vill behöva vara livrädd för att den ska gå sönder.

0256

För vet ni vad? Jag har numera två bonusbarn vid min sida då och då. En soon to be-fyraåring och en sexåring. Att det finns två minikopior av min kille är fantastiskt, sådan ynnest att få vara en vuxen i deras liv. Men med barn kommer också klåfingrig nyfikenhet ihop med tusen frågor om varför bajs inte kan prata och om Ottos hundmamma är död ¯\_(ツ)_/¯ Min nya lilla kompis kan nog bli deras nya lilla kompis också.

Kom igen nu vinteräventyren, jag är redo!

4 kommentarer

4 kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.