När det gått ett halvår in i pandemin raljerar jag över att mitt liv inte är speciellt annorlunda mot förr. Jag jobbade fortfarande på kontoret, var nykär och spenderade ändå all ledig tid i famnen på min kille.
Jag sa att: nu har alla andra ångest också, äntligen är jag inte ensam i det här. Men samtidigt: det är det här jag förberett mig på under alla år med katastroftankar.
När pandemidimman tickat över i ett år jobbar även jag hemifrån. På mina 35 kvadratmeter har jag mitt kontor uppställt på mitt köksbord, prick i mitten av lägenheten. Jag ser datorn från sängen, soffan, spisen. Men jag skrattar ändå åt hur svårt andra verkar ha det för att klara av förändringen pandemin dragit med sig.
Jag sa att: äntligen behöver jag ingen anledning för att slippa gå ut, oavsett om det gäller fest, högtidsfirande eller lugna träffar med kompisar. Jag har aldrig haft en sådan stressfri jul som den 2020.
Nu. Jag har svårt att skilja på arbetstid och fritid för att jag rör mig på samma yta under alla dygnets timmar. Jag blir påmind om problem som behöver lösas på mitt jobb när jag ser min dator på köksbordet, jag har svårt att upprätthålla rimliga rutiner när det tar tre sekunder från sängen till datorn, jag uppskattar inte längre min lägenhet eftersom jag spenderar A L L tid här.
Idag på morgonen när jag promenerade med Otto drog jag in våren med mina andetag. Solen sken försiktigt och jag kände det för första gången i år, våren i andetagen in. För min egen skull möblerar jag om i lägenheten för att slippa se mitt kontor från varje vrå, jag vädrar ut det som var och blickar mot våren. Jag har fortfarande mina vadderade jackor i hallen, mössor och vantar i en korg på hatthyllan.
Under senhösten var det den här boken jag plockade med mig när jag åt middag i mitt bo, som jag bläddrade i medan jag varvade ner innan det var dags att sova och som jag packade med mig i min ryggsäck när jag skulle till min kille.
Det var boken Dina händer var fulla av liv som valdes som månadens bok i min bokklubb. Den tredje boken i bokklubben.
”Dina händer var fulla av liv skildrar en kvinna före, under och efter flykten. Romanen ställer frågor som: vad händer med en människa som vuxit upp i en privilegierad miljö och sedan förlorar allt, en kvinna som varit lyckligt gift och Mogadishus bästa gymnasielärare som hamnar som ung änka i Sandviken och tvingas försörja sig genom att städa skolkorridorer?”
Först och främst: Hur stark titel? Hur fint omslag? Jag älskade att ha den här boken som följeslagare.
Berättelsen fick mig att känna så himla himla himla starkt. Samtidigt som berättelsen rörde något jag inte ens kan föreställa mig. Den kombinationen blir så himla skör att ta sig igenom.
Jag tänkte mycket på vännerna jag fick efter att de flytt från Syrien. De som lämnat allt de hade för att ta sig till Sverige och försöka skapa sig en ny vardag på Öland. I ett land som var allt annat än det de var vana vid. En pytteliten ö i ett mellanmjölksland. Där ”skördetröska” var en av glosorna de övade på för att lära sig svenska. Jag tänkte på dem medan jag vände sida, läste om det krigsdrabbade Somalia och hur flykten därifrån gick till.
Det här stycket. Aj.
Den där förtvivlan. Helvetes jävla skit att du gick och dog. Att du lämnade.
Huvudkaraktären hamnar till slut i Sandviken. Runt Gävle har jag mammas sida av släkten och det gjorde att boken kom ännu närmre mitt inre. Men berättelsen från Sandviken är allt annat är vad jag har upplevt och det gjorde såklart boken ännu viktigare att läsa.
Och vet ni vad det häftigaste av allt är? Den här boken är författarens debutroman. Kan knappt fatta det.
Jag vill ge den här till prick alla och be dem läsa. Kommer du?
Har ni någonsin sett en spretigare lugg? Tror inte.
I måndags var en av de få dagarna jag faktiskt klätt på mig under mina hemmajobbsveckor. Om påklädd också innebär att ha träningstights ¯\_(ツ)_/¯ Jag till och med *fixade håret* och sminkade nyllet. Sedan strövade jag ut på en lunch och slank in på en second hand på vägen hem.
Och vips, så stod de bara där! ↑ Två, vad jag gissar är, hatthyllor som jag direkt la beslag på. Inte för att ha som hatthyllor dock, det har jag redan en. Men!! Något som jag däremot inte har, och inte haft på två år, är en skohylla. Jag har haft mina kängor och sneakers staplade på hög och stört mig på oredan vaaaarenda dag sedan jag flyttade in här.
Så jag kavlade upp ärmarna och möblerade om litegrann.
Upp på varandra blev det tre våningar av skohylla. Kängor längst ner pga skönt för ögat att mörkt och tungt är nertill och att det ljusnar upptill hehe. De rosa sneakersen längst till vänster är mina go-to just nu, men samtliga är traderavinster från pandemitristess. Kom igen nu våren!!!
Bakom hyllorna gömmer jag en kabelförgrenare och min router. 10/10 att inte behöva se de tråkiga prylarna.
Nu har jag en skohylla, för första gången i mitt bo. Jag har många gånger övervägt att beställa någon trist IKEA-variant för att lösa problemet med skohögarna, men äääeh aldrig känt att någon varit helt rätt. Nu fick jag plötsligt lite mer ro i själen. Länge leve loppis osv!!
Nu ska jag och min spretiga lugg jobba vidare. Och såklart hänga lite på Clubhouse över lunchen. Hur kul?? Jätte. Jättekul!
Hej hå, så passerade en månad. Årets första 31 dagar med både uppskattad snö och efterlängtat solsken.
Jag utformade en morgonrutin som jag älskade varje dag, sedan närmade sig begravningen av min mormor och hela jag hamnade ur fas. Var oförmögen att hålla en röd tråd i tankarna, sov katastrofalt och kände varje vaken sekund att januari ändå är en månad som är rimlig att inte minnas.
På begravningen strök jag berlocken av ett fyrklöver mellan fingrarna. Armbandet fick hon i 20-årspresent på 50-talet. När jag fyllde 20 år gav hon det vidare till mig med hälsningen ”Jag vet att du gillar gamla saker”.
Till och med Malmö har varit vitt på sistone. Men jag håller fast vid tanken på att min innergård kommer stå i full blom inom några få månader, att det kommer vara körsbärsblom som singlar ner mot marken istället för snöflingor. Snart.
Och det här med att ha en stil vet jag inte vad det är längre. Jag går bara runt i pyjamas och olika varianter av myskläder. Mitt kontor är fortfarande på mitt köksbord men jag har en ny telefon, är besatt av Clubhouse och lagar linsgrytor på tetra från min skafferirensning. Jag får tjata på Otto för att få ut honom på morgonpromenad, skriver men sparar i utkast och duschar jättevarmt och jättelänge.
Jag snörar en scarf runt halsen, knölar ner hälarna i ett par sneakers och tar med cykelnyckeln ut. Låser upp, tar på mig vantar och cyklar iväg mot havet. Jag älskar den känslan. Trots motvind på cykelvägen dras jag mot vågorna. Under 2021 vill jag kallbada mer. Redan igår köpte jag ett halvårskort på kallbadhuset. Idag cyklade jag dit för andra gången.
Jag lyckas pricka in månadens enda queer-dag. Den hissade regnbågsflaggan avslöjade. Tänker äh, nu får jag öva på min nakenhet och kliver in.
I bastun sitter både rutinerade badare och uppenbara nybörjare. Reglerna är tydliga och jag försöker att inte göra fel. Inte vara i vägen, inte störa de andra badarna. Till slut inser jag att det jag gjort för min egen skull (cyklat för att bada) ändå slutar med att jag åsidosätter mig för att behaga andra (sitter obekvämt i bastun utan att rätta till kroppen och sitter kvar några minuter extra för att slippa rycka i dörren så nära inpå att någon annan gjort det) på fåniga sätt. Snark.
Jag reser på mig och går ut, doppar min nakna kropp i det kyliga havsvattnet och tackar mig själv. För medvetenheten och för tiden jag ger.
På bryggan är det frost under mina fötter. Solen skiner på min hud men fötterna vill gå i tusen bitar av det kyliga havsvattnet. Men vet ni vad? Det är ändå som det lenaste plåster för själen. Att tvinga andetaget till lugn och sedan linda in kroppen i en handduk och värma sig i den tysta bastun. Just nu läser min bokklubb Antiken och den har jag med mig in i bastun, den passar perfekt att läsa i värmen och med havet som utsikt.
Jag trodde nog aldrig att jag skulle uppskatta kyla på det här sättet, men att cykla ut till havet och kallbada är ett magiskt avbrott under dagen.
★ kallbada mer Till helgen är det jag som köper ett halvårskort på kallis här i Malmö. Nu är det dags att börja kallbada på riktigt! Med mig på äventyret har jag en ny vän, ser så mycket fram emot att dela en ny aktivitet med en ny person.
★ jobba mer i lera Jag skyller på corona, men under hösten och vintern har jag flera gånger varit sugen på att leta fram mina teckningsprylar och försöka hitta min lera bland alla flyttkartonger. Hur roligt vore det inte att jobba lite mer i lera framöver?? Jätte. Jättekul!
★ yoga och meditera på rutin Ett par vardagar i veckan kör jag ett kort yogapass på mattan innan jag börjar jobba. Tidigt på morgonen, avslutar med en meditation och följs förhoppningsvis upp av ytterligare en meditation innan jag ska sova. Vill gärna att detta blir mer en rutin än något som sker då och då.
★ cykla mer, åka mindre kommunalt Jag har äntligen vågat cykla igen!! Sist jag testade var hundra år sedan och då slutade cykelturen innan den ens börjat, jag såg en spindel på styret när jag låste upp cykellåset så jag gjorde det enda rimliga: låste och promenerade 40 minuter från punkt A till punkt B istället. Eftersom jag vanligtvis pendlar till mitt jobb åker jag en del kommunalt redan som det är, men runt om i Malmö vill jag ta cykel istället för buss.
★ fortsätta skriva tacksamhetslista varje kväll I samband med att jag dubbelkollar mitt larm innan läggdags gör jag två saker: registrerar mitt mående/humör i appen My Calendar och skriver en tacksamhetslista på tre punkter i appen Day One. Det vill jag fortsätta med hela året och sen slå ut lite statistik på.
★ äta renare Jag är mästare på att äta skräp. Inte som i friterat eller snabbmat utan mer varianten av energidryck till frukost, salta chips i sängen till middag osv :))) Och min kropp mår ju såklart skit av detta. Hade velat börja äta lite renare igen, för att lugna magen och maxa nästa punkt på listan.
★ träna upp kroppens styrka Hallå hallå va klen jag ärrr, och det blev ju inte direkt bättre av att nötcreme var hela min kostcirkel i början av 2020. När jag yogar märker jag så tydligt att jag inte alls är lika stark och smidig som tidigare, det vill jag bli igen.
★ spara pengar För första gången på tre år har jag en lön och inte CSN. Woho! Det vill jag fira genom att bädda lite för framtiden, helt enkelt spara upp en buffert och sedan börja handla aktier lite smått.
★ köpa ramar och sätta upp tavlor Generellt kanske *göra om hemma* trots att det inte finns så mycket att göra om på dessa kvadratmeter. Tavelramar borde jag ju kunna hitta och få upp dock!
★ vara noga med SPF under årets solmånader Hur dålig kan man vara på detta? Så dålig är jag. Måste, måste, måste bli bättre i år.
★ rensa mitt källarförråd och tömma gamla flyttlådor I min flytt till min lägenhet var jag mest bara less på allt efter separationen, det gjorde att jag bara staplade mina flyttkartonger i förrådet och plockade upp det jag behövde i omgångar. Snart två år senare står kartongerna fortfarande där nere med allt möjligt i sig. Under våren ska jag se till att rensa, skänka och packa om smart så att näsa flytt blir smidig.
★ hålla mig grundad så gott det går Jag vill fortsätta vara noga med att hålla dålig energi borta, stärka och stärkas av vettiga personer, göra mig av med sådant och sådana som inte gör mig gott.
★ köpa mitt första boende Ja nej men hur härligt hade inte detta varit? Jag älskar min lägenhet. Verkligen. Sedan första stegen i lägenheten har jag älskat energin här, men det hade helt klart varit skönt med lite större ytor. Jag siktar aningen på en tvåa själv för att få fler kvm eller ett radhus ihop med min kille. Helst det sistnämnda, men vi har ETT PAR krav på nästa bostad, om vi säger så. Ett specifikt område, minst 4 rum (gärna 5 så att jag får ett kontor), bra trädgård och gärna badkar samt fönster i badrum och kök. Hehe. Vi får se om vi lyckas pricka in de där kraven under 2021 eller om jag kanske mellanlandar i en egen bostadsrätt innan den gemensamma flytten blir av.
★ spara ut min lugg Nu är det dags! Jag vill ha lugg varje höst och vinter, men varje sommar är det skönt att kunna få bort allt i en knut på hövve. Nu har jag fått ut hårlängden till brösten så nästa steg är att luggen följer efter.
★ handla mer selektivt I vintras fyndade jag en Carin Wester-jacka i en secondhand-app och det kan vara ett av mina bästa köp 2020. Jag vill göra mer köp av det slaget – plagg av ordentliga märken eller kvalitet framför skräp från snabbkedjor. Det innebär inte att jag kommer sluta handla på HM, för sådana köp kommer säkert också ske, men jag vill gärna handla mindre sånt och mer REDIGA GREJER.
★ kunna fira min mammas och pappas födelsedagar IRL Båda mina föräldrar är i riskgrupp och jag har därmed träffat de ett fåtal gånger under 2020. Under 2021 fyller de dock 65 respektive 70 år och det hade varit så fint att få fira med dem på riktigt. En hejdundrandes fest.
★ sova bättre på nätterna Detta är en grej jag bråkat med så mycket under 2020. Jag har länge stoltserat med ”MVG i sov” men det här året har verkligen inte varit på det spåret. I vintras köpte jag ett tyngdtäcke av en familjemedlem och det älskar jag, så nu ska jag bara lösa lite bättre rutiner. Ingen dator i sängen, helst inte heller telefon. Läsa bok eller lyssna på ljudbok vid läggning osv.
★ ta 4 veckors betald semester LÄNGTAR. Innan jag började plugga skedde detta varje sommar, men sedan flytten till Malmö och studiestarten har det varit ett minne blott. Till år 2021 hoppas jag att det blir verklighet igen.
★ unna mig en sen julklapp med min kille Typ åka på spa, ta in på hotell, komma ifrån vardagslivet och ba njuta lite. Vi har detta i sikte istället för att vi köpte julklappar till varandra i julas, så plz covid ge dig nu så jag kan få åka på spa.
★ vara snäll mot mig själv Kanske den viktigaste punkten? Men också den svåraste.
Nej men att det är ett nytt år på fredag? Jag kan inte riktigt greppa att det här året ens existerat och passerat. Det gör det kanske ännu mer spännande att sammanfatta: ett år som innehöll allt och absolut ingenting.
Januari Nytt år, ny månad! Jag siktade på nystart för det nya året, ville lämna 2019 bakom mig helt och hållet. Jag gick på yoga i gruppass och tänkte att det här skulle bli mitt år. Avslutade höstens kurser som både varit roliga och oerhört energikrävande. Kom på kant med en kursare och min energi var som bortblåst, kunde inte förstå att vi som levt ca. 30 år ska behöva prata om respekt mot varandra utöver att göra ett stort projektarbete med ett riktigt företag. Minst sagt en energikrävande start.
Februari Årets kortaste månad, och jag minns faktiskt inte mycket alls från den här tiden. Jag gissar att jag pluggade en del eftersom jag läste 125% första halvan av vårterminen (som precis startat i februari).
Mars Jag skrev min C-uppsats med en vän från klassen och vi vände och vred på ord och formuleringar i all evighet. Kändes det som. Eftersom corona blåst in över vårt klot skedde allt skrivande utanför universitetet. På vägen till att köpa den obligatoriska halloumirullen spanade jag den här vägskylten, tänkte att det är typiskt Malmö. I mitten av mars var jag på arbetsintervju för jobbet jag har idag. Det var verkligen i sista sekunden innan företaget stängde rekryteringsdörren pga pandemin, jag var så tacksam för att jag fick chansen.
April Lagom till att jag fått mitt jobb hittade jag också en dagmatte till Otto, i april började han gå till henne mer frekvent och jag kunde plugga 75% och jobba 50%. Här avslutades också en fin men kort relation och jag bokade återigen tid hos min terapeut. Personen och relationen lärde mig så himla mycket om vad jag vill ha, hur jag vill leva, vad jag behöver. Är än idag så himla tacksam över detta, jag är nämligen helt övertygad om att det är anledningen till att jag idag kan ha en sund kärleksrelation. Döpte alla mina terapitider i kalendern till ”terapi-anette” och älskade varenda timme med henne.
Maj Jag blev förkyld och livrädd för corona och höll mig därför hemma i två veckor. Tror nu att det bara var en vanlig förkylning, det var inte så illa och gick över snabbt, men I DESSA TIDER vågade man ju inte riskera någonting. När jag tillfrisknat firade jag examen med mitt kompisgäng. Eftersom pandemin slog in över landet och vårt universitet stängde ner ställdes också vår examensfest in. Vi firade själva och var så jäkla lyckliga över att ha klarat det!
Juni Den första juni räknar jag och min kille som vårt datum, det var då vi gick på vår första dejt. Han hade ordnat en överraskning och jag var livrädd men glad. Mitt i månaden började jag jobba heltid och mot slutet firade jag och en vän våra födelsedagar plus examen i Höllviken med hennes familj. Det är nog det finaste med att ha flyttat till en ny stad och börjat plugga: jag har vunnit så många fina människor. Inte trodde jag att jag skulle få en liten extrafamilj här när jag packade ihop och flyttade under sensommaren 2017.
Juli Jag hade egentligen tänkt jobba hela sommaren men tog spontant en semestervecka med min kille. Det var så skönt att få sova ut efter det där halvåret. Jag rörde mig inte många knop den veckan.
Augusti Ungefär här började jag komma in i mina nya rutiner med heltidsjobb och inga studier. Efter semestern kunde jag ladda om. Jag införde färgfredag i min klunga på kontoret men var själv mestadels av sommartiden där. För att hålla humöret uppe klädde jag mig i färgglada klänningar och plisserade kjolar. I augusti hängde jag en hel del i solen och på stranden. Älskar det. Värmen, solen, brännan. Sommaren, liveeets grej.
September Jag promenerade runt kanalen, vek hundöron i böcker och levde vardagslivet fullt ut. Under september köpte jag mina sista bussbiljetter som student, jag minns att det kändes så himla märkligt. Vem är jag nu? Under september funderade jag mycket på det, vem jag är och vad jag vill.
Oktober Jag tränade varje morgon innan jobbet. Ibland cardio, ibland yogapass med andra kollegor. Älskade de morgnarna. I mitten av månaden övergick min anställning från provanställning till en tillsvidareanställning och mot slutet gjorde jag mig redo för att börja jobba hemifrån. Det var tur, för i samma veva gick Sverige ut med nya restriktioner som sa att vi som kan jobba hemifrån blev ombedda att göra det. Jag bakade äppelpaj på sena eftermiddagen och spelade yatzy med min kille på kvällarna.
November På farsdag hade jag blandade känslor, både tacksamhet och sorg. Samma dag packade jag en ryggsäck och mötte upp en ny vän för att bada kallbad med Söderdoppet. Det var så himla härligt. Veckan efter slutade jag med mina p-piller och satte in en kopparspiral, sen mådde jag ganska dåligt kommande veckor. Som tur va var det värt det, idag känns spiralen som helt rätt beslut. Otto fyllde 8 år, jag skrev en del och gjorde några samarbeten till bloggen och min instagram. Det var så roligt! Har absolut saknat att skapa content.
December Årets sista månad är kommen! Jag laddade upp med två adventskalendrar med hudvård så jag varje dag till julafton fick öppna två lyckor med härliga krämer. Värt varenda krona, det lättade upp även de tyngsta dagarna. För sådana hade jag verkligen under december. Jag antar att det har att göra med att jag slutat äta hormoner, den här månaden har jag nämligen varit så skör och haft otrolig barnlängtan. Jag har försökt yoga och meditera på morgonen för att balansera mitt mående, det hjälper för stunden varje gång det blir av. Julen var märklig men fin och kanske min första utan en molande stress i bröstet. Jag saknade min familj men kände en lättnad av att bara kunna vara hemma och andas ut. Nu jobbar jag årets sista arbetstimmar innan jag firar nyår med min kille och hans två barn. Häromdagen frågade 6-åringen vad jag är till dem, ”bonusmamma?”. Livet va.
●●●
Att året innehöll allt men ändå ingenting är verkligen min känsla. Jag fick ett jobb jag velat ha under flera år, jag tog examen, blev kär och byggde min vardag som jag vill ha de. Men covid-19 har ju varit närvarande i stort sett hela året med allt vad det inneburit. Turerna till min familj i småland har varit få, sociala aktiviteter nästan obefintliga. Ja, ett knäppt men samtidigt fint år.
Hur har ditt 2020 varit? Vill du berätta lite om hur du haft det? Under tiden filar jag på ett inlägg om vad jag känner för år 2021. Håll i hatten!
Jag är jagad av försäljare hos Tre som jag undviker genom att klicka telefonsamtalen, får huvudvärk när jag dricker bubbel, drömmer att han vill göra slut, sitter på huk klockan 03 och torkar hundkräks från golvet, väntar 40 minuter i telefonkö för att mötas av ”tyvärr, det kan jag inte hjälpa dig med” när jag vill avbeställa en redan försenad onlineorder.
Men jag öppnar också två adventskalendrar med hudvård varje morgon, kollar på julkalendern ihop med min kille, kryper ner under mitt tyngdtäcke för en nap minst en gång om dagen, yogar med guruglama och gråter av skratt till ursäkta.
Jag har bara lite svårt att hålla ihop humöret just nu.
Så jag köper årsprenumeration till en ny meditationsapp för min friskvårdspeng, kånkar hem mat i en dramaten, klär julgranen med loppisfynd, lagar svamprisotto, spelar mobilspel samtidigt som jag ser serie, äter polly till frukost och går i pyjamas hela dagen.
Förra veckan nämnde jag på min Instagram att jag just nu har så många produkter som räddar mitt vintertrötta nylle. Där efterfrågades tips från andra vintertrötta, så här kommer en sammanställning på alla mina favoriter just nu.
Jag älskarrrr ju hudvård och tvättar ansiktet i många steg, maskar flera gånger i veckan och tycker få saker slår en riktigt skön kräm. Hehe.
Varenda en av dessa produkter står alltså i mitt badrumsskåp (hudvård) eller ligger i min necessär (smink). Det är favoriter som jag inte har en tanke på att byta ut mot något annat, utan istället kommer hålla ett extra öga på i butikernas Black Week-erbjudanden under veckan.
Okej, är ni beredda? Hoppas, för nu åker vi!
●●● Hudvård: tvätt & kräm ●●●
Det absolut viktigaste inom hudvård: en skonsam och rengörande tvätt + en ordentligt återfuktande ansiktskräm. Jag tvättar mig med min Foreo, älskar den. Själva tvättprodukterna varierar jag ofta, men Pixis tonic följer alltid med. Och vet ni vad! Sedan jag började använda microneedling har mina gamla tonårsärr på kinderna försvunnit. Magi!
Nej men ansiktsmasker alltså, det absolut bästa jag vet. Efter en tvätt i minst två steg går jag ofta in med en mask till kvällen, eller mitt på dagen nu vid hemmajobb. Medan jag gör mjukvarutester, sitter i möten (utan webcam obs) eller planerar de kommande veckorna har jag nästan alltid en mask i nyllet. Jag gillar kombinationen av en ordentligt peelande (gärna syramasker, dvs kemisk peeling) och sedan en ordentligt återfuktande och lugnande.
Och sist ut: sminket. Jag vill aldrig ha någon annat i ansiktet än Lumenes CC creme. Den smälter in så fint på hyn och känns aldrig för mycket. Nyanserna jag gillar extra mycket just nu går i rosa, nude, beige och brunt. Ett par ögonbryn och en fin nyans på läpparna och allt är klart. Rosaaktig rouge använder jag även som ögonskugga (denna från MAC är det finaste jag sett) och den bruna skuggan contourar jag ansiktet med.
Många av dessa reklamlänkar leder er till produkterna hos Lyko, det är för att Lyko kommer köra maxade kampanjer under Black Week. 25/11 och 26/11 är mina favoriter, så håll utkik idag och imorgon för att kunna handla mina favoriter extra billigt. Puss!
I samarbete med Swiss Clinic ● Inlägget innehåller reklamlänkar
Det här inlägget är i samarbete med Swiss Clinic och innehåller reklamlänkar till produkterna, det innebär att jag tjänar en liten slant på varje klick eller produktköp. Just nu och fram till 30/11 har Swiss Clinic 40% rabatt på allt i och med Black Week. Så till och med måndag kan vi shoppa både produkterna i min microneedling-rutin och gobitarna jag ska visa er nu!
Den här gången har jag fått testa tre produkter som får en solklar prioritetsordning hos mig!
Min favorit av dessa tre: Eye Cream (reklamlänk) som är silke på tub. Skojar inte. Ögonkräm är den produkt inom hudvård jag tycker är svårast, jag är så känslig för konsistensen på produkter runt ögonen, många år har jag gått helt utan ögonkräm för att jag inte hittat någon jag gillar. Men den här! Superlen, dryg och väldigt återfuktande. Jag tar en pytteliten ärta och det räcker gott och väl.
Plats 2/3: Eyelash Growth Serum (reklamlänk). Vem vill inte maxa ögonfransarna med ett stärkande serum? Det här serumet är så skönt att stryka på fransrötterna, det är lite tjockare i konsistensen och rinner inte iväg mot ögat. Resultat märks efter 3-6 veckor!
Sist ut i ordningen, Eyebrow Growth Serum. Den här produkten hamnar sist därför att jag gett upp hoppet om fylliga bryn ¯\_(ツ)_/¯ Inte för att produkten i sig är dålig (tvärtom, har läst väldigt fina recensioner om den) utan för att mina bryn är så pass bråkiga. De är glesa längst ut, inte helt symmetriska och jag målar helst i dem för att jämna ut.
Det här serumet blir ett test, eldprovet!
Hörni, 40% hos Swiss Clinic är fint som attans! Både produkterna i min microneedling-rutin och dessa håller hög kvalitet, både för produkt och förpackning. Lyx i ett litet, litet svep!
