Grattis på födelsedagen, Otto

Det är inte utan att jag bölar nu :):):) Min lilla bebis fyller 8 år och jag är gladast i världen över att han är min. Den lilla, trötta bollen som hatar morgonpromenader och regn men älskar brieost och pussar. Världens bästa tröst när man är ledsen, den finaste storebrorsan åt min killes barn och den absolut bästa kompanjonen i livet. Otto!

0167

0166

Det är svårt att tänka att den där lilla körven på 8 veckor nu fyller 8 år. Knäppt! Här finns ett gammalt inlägg om hans födelsedag när han fyllde fyra år och här är Allt om Otto.

Nu ska vi fira med blötmat och extra mycket gos. Puss!

Inga kommentarer

Allt om Otto

För lite sedan lovade jag ett par av er att tillägna ett helt inlägg åt min bästa kompis – min hund Otto. Ni har nämligen undrat lite extra mycket om honom de senaste veckorna, så jag tänkte att det kunde vara på tiden att samla allt om honom på ett och samma ställe. Oftast nämner jag honom bara i förbifarten eller visar någon bild när han är sitt tröttaste jag, men han är ju så mycket mer än så.

Han är ju också den mest gosiga och charmerande lilla kille jag träffat. Med sina vita strumpor och sitt gulliga underbett.

Här kommer därför allt om min absolut bästa kompis, min Otto!

006

008

Otto är en blandras av Shih Tzu och Lhasa Apso, men en väldigt liten sådan. Han väger lite mer än hälften av vad raserna brukar väga och har än idag valpliknande päls och kroppsstorlek. I princip varje promenad blir vi stoppade av någon som vill hälsa och fråga hur gammal han är, hehe. Även om han fortfarande är väldigt valplik har han redan hunnit fylla 5 år.

I inlägget Hipp, hipp, hurra för Otto ida’ visar jag er hur han sett ut genom åren, från nutid (då fyllda 4 år) tillbaka till när han var ett par månader gammal (likt bilderna ovan). Då var pälsen svartbrun och hans vita tassar såg ut som strumpor. Gulligaste någonsin.

1025

1493

1382

Otto flyttade till mig när han var precis fyllda 8 veckor. Då fick han i princip plats i ens hand och älskade att sova på min kudde. Det gör han än idag. Mitt absolut mysigaste.

Han lärde sig sitt, ligg och stanna ganska direkt, men sedan dess har hans trix inte blivit speciellt många fler. Han förstår dock vad han ska göra om en säger vart är apan/kotten? eller kan jag få en puss?. Sista är mitt favorittrick som han kan göra. Pussas på kommando!

Nu låter det kanske som att en måste tvinga till sig gos från den här lilla, men icke. Hans absoluta favorit är att chillaxa. Sova länge, ligga nära, gosa in sig vid ens hals. Han hatar morgnar och att behöva promenera tidigt, gillar inte att duscha eller bada och vill helst slippa att klippa klorna. Han tigger sitt bästa om han känner lukten av brie (eller annan valfri ost) men kan vara kräsen när det kommer till sitt torrfoder och hundgodis. Han springer sitt snabbaste när han ser att en är på väg in till sovrummet och varje natt buffar han på mig för att få komma in under täcket för att sova nära.

1609

1608

Om dagarna går han på hunddagis medan Johan jobbar och jag är i skolan. Där leker han med sina kompisar och blir gosad med av personalen. Ibland när jag hämtar honom på eftermiddagen luktar han parfym bakom öronen. Det tar jag som ett gott tecken på att han hittat någon som han gillar lite extra på dagis, och att denna någon också gillar att gosa med honom.

Just den här veckan är han dock hemma sjuk. Det går kennelhosta på hans dagis, och trots att han är vaccinerad började han hosta i måndags. Då fick jag ett samtal vid lunchtid, otto har börjat hosta, det vore bra om han fick komma hem och vila. Kennelhosta kan liknas vid vår förkylning med hosta och feber, så han bör bli kvitt hostan inom ett par dagar. Annars är han precis som vanligt. Sover på min kudde, vill gärna ha en bit brie och helst slippa tidiga morgonpromenader.

Så där har ni honom, den lilla charmören. Med sitt gulliga underbett och yviga päls.

Min bästa kompis. Min Otto.

 


Vill du läsa mer om Otto?

Hipp, hipp, hurra för Otto ida’
Om Otto och hur hans dagar på hunddagis ser ut
Hur löser en vardagen med hund och att jobba kontorstider?

32 kommentarer

Om Otto och hur hans dagar på hunddagis ser ut

God morgon och välkommen till ett helt inlägg om min bästa kompis i världen!

Den lilla, lurviga som emellanåt syns på bild. Min Otto. Han är en trött liten krabat som gärna sover på min kudde, älskar sina gosedjur men avskyr tidiga morgonpromenader. I november fyllde han 5 år, och strax innan det började han på hunddagis.

På det temat fortsätter vi idag ↓

1609

1608

› Men alltså, seriöst, ett inlägg om Otto på hunddagis (vilket låter lite som en barnbok?) skulle vara såå mysigt. Har alltid undrat hur hunddagis funkar.

Haha åh, jag vet inte vart jag ska börja det här på grund av SÅ gulligt.

Men okej, så här! När vi bodde i Oskarshamn hängde Otto hos mina föräldrar och deras hund Bamsen när jag jobbade länge, och under tiden jag var sjukskriven (ungefär ett år) var han med mig konstant. När vi sedan flyttade till Malmö blev det en knäpp omställning för Otto, att gå från att hänga med mig överallt till att behöva vara ensam hemma ett par timmar om dagen. Han blev rätt ängslig, orolig och stressad av att vara själv i den nya lägenheten. Och på det totalrenoverades lägenheten ovanför vår i samma veva, så vissa dagar när han var hemma själv hade snickarna ovanför bankat och haft sig. Dåligt recept för en redan ängslig hund.

Så jag ringde upp ett hunddagis jag varit i kontakt med innan och fick en plats åt Otto nästan på direkten. Han placerades in i en grupp baserat på storleken av de raser han är (Shih Tzu och Lhasa Apso) och sedan fick vi tre testdagar bokade veckan efter.

1493

Testdagarna har hunddagiset för att se hur hunden fungerar med de andra hundarna i gruppen och för att känna så att allt är okej. Otto passade tyvärr inte i gruppen han fått eftersom han var så mycket mindre än de andra hundarna. Hunddagiset grupperar alltid efter storlek så att hundarna ska kunna leka bra ihop och så där, och Otto är ungefär hälften så stor som hans raser egentligen brukar vara. Testdag 2 fick han därför hänga med chihuahuor och andra minihundar istället, och då trivdes han så mycket bättre. Och sedan dess har han haft en plats på hunddagiset!

En typsik dag för honom ser ut ungefär så här:

09:00 Jag lämnar Otto innan 9 varje morgon, då har vi promenerat till hunddagiset så att han är rastad och klar för dagen
09:00-12:00 Mellan 9 och 12 är hundarna i sina grupper ute i hundgårdarna där de aktiveras, leker och kelar
12:00-13:00 Klockan 12 är det vilotimme (slår vad om att detta är Ottos favvo på hela dagen)
13:00-15:00 Efter vilan går hundarna ut i rastgårdarna igen. När Otto ska in efter att ha varit ute brukar han försöka få stanna i entrén med all personal, han smiter under bord och försöker bli osynlig för att få vara kvar och gosa.. hehe!
15:00-18:00 Och efter min sista föreläsning (oftast kl. 15) går jag förbi dagiset och hämtar honom, så promenerar vi hem igen

273

Sedan han började på dagis har han blivit en mycket lugnare och mer harmonisk hund. Han skäller inte längre ut alla hundar vi möter på promenad, utan vill antingen bara fram och hälsa eller struntar i dem helt. Speciellt om jag har lite gott godis med mig i fickan. Och han älskar personalen på hunddagiset! Ibland när vi kommer hem doftar han annan parfym. Det tar jag som ett bra betyg och kvitto på att han trivs och fått göra det han gillar bäst under dagarna – att gosa mycket.

Att ha Otto på hunddagis under dagarna nu är alltså den bästa lösningen för oss. Han slipper vara hemma själv de timmarna jag är i skolan (även om det oftast bara är 2-4 h/dag) och han får istället hänga med andra kompisar de timmarna. Samtidigt slipper jag stressa och oroa mig för hur han har det. Hunddagiset är tryggt och trevligt och det gör det lättare för oss allihop.

När jag hämtar honom brukar jag dessutom fråga hur dagen har gått, bara för att hålla mig uppdaterad om hur han mår där, hur det går och om det skulle hänt något jag borde veta om eller så. Oftast berättar de bara gulliga saker, som att Otto under sina första dagar hittat en kompis, en hona som vanligtvis inte gillar andra hundar men som förälskat sig i Otto. Hehe.

1862

Och alltså, jag ska vara helt ärlig. Jag BÖLAR fortfarande inombords av tanken på att han går på dagis. Gulligaste någonsin. Igår när jag hämtade honom fick jag höra att han tidigare på dagen vägrat gå in i sin box och istället ville in till sina grannar. När jag kom för att hämta satt han därför med två andra gulliga och viftade på svansen i en helt annan box än sin egen. SÖTASTE.

Livets bästa kompis!

19 kommentarer